Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lån till drägliga räntor bidrogo i hög grad till förlängning av den internationella
affärskrisen. I Sverige arbetade riksbankschefen på att få till stånd en enhetlig
räntepolitik men stötte därvid på det kända motståndet från postsparbank och
andra sparbanker. Medan Sverige under 7 månader år 1929 utan några synliga
svårigheter kunde hålla ett diskonto (4^%), som låg en hel procent under det
engelska, låg ända sedan
^^^^ arets slut det svenska diskontot
(3/4%) en halv procent över det engelska. Sparbankernas ovilja att inrätta sig
efter en allmänt sjunkande räntenivå var emellertid ingalunda säregen för
Sverige. Samma klagomål hördes från våra närmaste grannländer och Tyskland.
Den rikliga penningtillgången hos de svenska affärsbankerna gjorde att
riksbanken endast i mycket begränsad grad togs i anspråk. Rediskonteringen var
enligt officiella siffror vid juli månads slut nere i den obetydliga summan av
14 millioner kr. mot över 191 mill. ett år tidigare, och ännu i slutet av november
hade den ej kommit högre än i 35,7 mill. Lombardlånen i riksbanken hade vid
slutet av oktober nedgått till en minimisumma för året av 32,4 mot ungefär det
dubbla året förut. Till penningsöverflödet på höstsidan bidrog också under några
månader kapitalflykten från Tyskland, som dels ökade insättningarna i bankerna,
dels i hög grad stegrade efterfrågan och kurserna på våra guldkantade
obligationer, så att avkastningen av dessa i många fall höll sig knappt över 4%. I
samma mån som det utländska intresset för våra obligationer minskades, sjönko
åter kurserna och mot slutet av året inträdde en avmattning på
obligationsmarknaden, vartill den livliga emissionsverksamheten under året också bidrog. Under
årets tre första kvartal uppgingo nyemitterade obligationer till 771,4 mill. kr. mot
endast 232,6 mill. kr. under hela år 1929. Inregistrerade aktieemissioner
uppgingo under året till 255 mot 270,2 mill. kr. under år 1929.
Beträffande riksbanken fattade årets riksdag några viktiga beslut.
Sedelutgivningsrätten, som förut varit begränsad till dubbla guldkassan plus 125 mill.
kr., utvidgades till att motsvara dubbla guldkassan plus 250 mill. kr. I
guld-kassan får inräknas guld å utrikes ort eller under transport intill ett belopp av
högst 15 % av guldkassan. De ändrade bestämmelserna rörande
sedelutgivningsrätten gälla sedan 10 maj i år. Riksdagen beslöt också att upphäva
förbudet mot import av guld från och med i april, varigenom guldmyntfoten
sålunda är åter fullt genomförd i Sverige.
Särskilt i början av året sålde privatbankerna betydande poster av
utländska valutor till riksbanken, vars valutareserv steg till rekordartade belopp.
Följande siffror belysa riksbankens verksamhet under året (i mill. kr.) :
Differens
30/11 1928 30/11 1929 29/11 1930 1928/29 1929/30
Guldkassa .................... 236,6 240,5 241,5 + 3,9 + i—
Sedelcirkulation ............... 537,6 573,i 587,8 35,5 +
Uti. valutareserv (inkl. uti.
statspapper ...................... 177,7 254,9 392,3 + 77,2 + 37,4
För privatbankerna ökades under årets 11 första månader såväl in- som
utlåning, vilket är ett kraftigt bevis för att depressionen ej fått något fastare
grepp om det svenska näringslivet under den tiden.
Förändringarna i privatbankernas ställning framgå av följande tablå (i
mill kr.) :
266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
