Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inlåning: Differens
30/11 1928 30/11 IQ29 30/11 1930 1928/29 1929/30
Check- och uppsägningsräkning .. 705 668 675 — 37 + 7
Sparkasseräkning ..... 726 710 734 — 16 + 24
Depositions- och kapitalräkning .. 2,080 2,143 2,251 + 63 + 108
Summa 3,511 3,521 3,660 + 10 + 139
Utlåning: Differens
30/11 1928 30/11 1929 30/11 1930 1928/29 1929/30
Reverslån ........... 2,454 2,485 2,582 + 31 + 97
Kreditivräkning ...... 708 - 790 795 + 82 + 5
Inrikes växlar ....... 993 982 i,iii — ii + 129
Summa 4,155 4,257 4,488 +102 + 231
Redisk. i riksbanken . 138 167 36 + 29 — 131
Uti. valutareserv (inkl. uti. oblig.) 303 307 256 + 4 — 51
Statens konvertering ar, emissionsverksamheten och fondbörsen.
Riksgäldskontoret kunde i sin årsbok för budgetåret 1929—30 med
tillfredsställelse påvisa att under året hela den då konvertibla högprocentiga
obligationsskulden, omfattande under 1914—1919 upptagna statslån löpande med 5
resp. för 1919 års lån 6% ränta, kunnat konverteras till Räntenedsätt-
tiingen berörde ett sammanlagt kapitalbelopp på 538.39 mill. kr. och innebär en
årlig räntebesparing på 3.62 mill. kr. Något nytt statslån för budgetens
finansiering behövde ej upptagas, utan i stället kunde den förut alltsedan världskriget
stadigt stigande statsskulden nedbringas med 34.32 mill. kr., detta till följd av de
betydande anslag, som riksdagen ställde till förfogande för sagda ändamål. Det
totala överskottet på samtliga lånemedelsplaceringar översteg statens
motsvarande ränteutgifter med över 7 mill. kr., något som icke torde ha inträffat på
mer än 20 år och som icke något annat land kan visa motstycke till. Genom
inlösen av 1919 års dollarlån nedgick procenten av i utlandet placerad
statsskuld till 15 %, vadan alltså 85 % av den svenska statsskulden lågo på svenska
Mnder.
Emissionsverksamheten var ifråga om obligationer betydligt livligare än
under 1929 och Sverige deltog i många utländska lånetransaktioner. Bland de
utländska lån, som placerades i Sverige, äro att märka: 5^2% Younglånet, vars
svenska tranche var iio millioner kr., varav Kreuger & Toll övertog 66 mill.,
ett 4^% belgiskt lån på 1^/2 miH- kr., Industrihypoteksbanken i Finland 6%
300,000 pund, Aarhus stad 5% 4 mill. kr., Köpenhamns stad 15 mill. kr.
och Norska kommunalbankens 5% lån på 20 mill. kr.
Importen av värdepapper utgjorde under de tre första kvartalen 241.8 mill.
Kr. och exporten 152.3 mill. kr., varför vår kapitalexport alltså ställde sig i
netto 89.5 mill kr. För hela år 1929 voro motsvarande siffror: 206.9 mill.
import, 103.8 mill. export och sålunda ett netto för kapitalexporten på 103.i
mill. kr.
Fondbörsens kurser höllo sig rätt bra uppe under början av året, medan man
ännu hoppades på att affärskrisen i utlandet skulle vara av relativt kort
varaktighet. På vårsidan nådde kurserna höjdrekord för året, men därpå följde en
stadigt nedåtgående tendens, beroende på ihållande baisse i Newyork och för-
267.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
