Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Ernst Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanien för att undersöka läget och avge sitt råd, som gick ut på, att valutan
snarast möjligt borde stabiliseras.
De finansiella svårigheterna för Turkiet föranledde franska och engelska
innehavare av turkiska obligationer att utsända delegater till Ankara (Angöra) för
att konferera med regeringen och framhålla nödvändigheten av att räntor och
amorteringar ordentligt erlades. Då i slutet av november förfallna belopp i räntor
och amorteringar icke betalades, protesterade de europeiska
obligationsinnehavarna. Under året inrättades en turkisk statsbank med ett kapital på 15 mill.
turkiska pund. Även Turkiet anlitade experter för sina finansangelägenheter,
nämligen förre viceguvernören i franska centralbanken, professor C. Rist, och
direktör Muller i tyska riksbanken.
I slutet av januari måste ett 50-tal kanadensiska fondmäklare nedlägga sin
verksamhet som en följd av kraschen på börsen i Newyork. Som svar på Förenta
staternas hårdhänta tullpolitik höjde också Kanada kraftigt sina tullsatser.
Regeringen måste ingripa för att hjälpa farmarna, vilket var lättbegripligt, då priset
per bushel kanadensiskt vete i december endast uppgick till 44 cent mot 105
cent ett år tidigare. Landets valuta påverkades av de svaga veteprisen, guld måste
utskeppas och ett icke officiellt exportförbud på denna senare vara tillämpades
tidvis.
Japan upphävde i januari sitt exportförbud på guld, och flera stora
skepp-ningar ägde rum till Newyork. Landet oroades av börskriser och banksvårigheter,
dess största rederibolag måste inställa utdelningen, och prisfallet på bomullsvaror,
silke och silver samt oron i Kina medförde en stark försämring av det ekonomiska
läget i Japan. Befolkningen uttog ur bankerna besparingar på över i milliard
svenska kronor, och staten måste vid årets slut vidtaga extra åtgärder för att
hjälpa banker och industrier över årsskiftets påfrestningar.
Prisfallen på ull och vete och strejk vid kolgruvorna hade redan vid årets
början framkallat ett allvarsamt ekonomiskt läge i Australien, och situationen
förbättrades ingalunda under årets lopp. Landet led redan förut av en förvänd
socialistisk, ekonomisk politik, som systematiskt höjt tullar och löner och fördyrat
levnadskostnaderna. De akuta följderna av världskrisen blevo därför dubbelt
kännbara. Tullarna höjdes under året ytterligare för att täcka budgetsbrist, och
regeringen hade svårt att anskaffa behövliga valutor för att betala sina skulder
i utlandet. Centralbanken och de ledande bankerna i landet bildade en valutapool
för att hjälpa regeringen i detta hänseende. Engelska centralbankens finansexpert,
sir Otto Niemeyer, tillkallades för att studera läget och ge råd. Detta gick ut
på inskränkning av statsutgifterna, ökning av inkomsterna för att få budgeten
att balansera och konsolidering av de lösa skulderna i London, uppgående till
c:a 36 mill. För att klara de närmaste skulderna upptogs inom landet ett lån
på 28 mill. pund, vilket lån som en patriotisk demonstration övertecknades. Det
australiska pundet höll sig under pariteten och noterades i 108,10 per engelskt
pund vid årsslutet, vilken kurs emellertid ej var fri utan fastställdes av
bankpoolen.
Hela Sydamerika, som ju mest levererar livsmedel och råvaror, led mycket av
prisfallen på spannmål, kaffe, socker, bomull, ull etc. Brasilien begärde liksom
Australien råd av sir Otto Niemeyer, vilken utformade en fullständig omorgani-
273.
IS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
