Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinavisk kyrkorevy 1931. Av teol. dr H. Wijkmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. Maroni vald till hiskop
i Agder (Kristiansand),
Bruun-Rasmussen hiskop
i Aarhus stift.
Paul Oldenhurg hiskop
Aalhorgs stift.
Gleditsch hade länge varit sjuk, när befrielsen kom. Redan på sommaren 1927
anmälde han sig »mindre arbeidsdyktig». Följande år nedlade han
biskopsämbetet i Nidaros. Gleditsch var ett skarpt huvud. Han hade en spekulativ
läggning och kunde gå radikalt fram. Det stod mer än en gång strid om mannen.
Men alla skattade hans fina kultur och fromma väsen. Jag kände honom en
smula. Vi möttes på en mälarbåt och växlade ett brev då och då. Han ville
gärna ha sin: troslära prövad även i en svensk skola. Jag gjorde försöket och
det slog ganska väl ut. Språket hade dock sina vanskligheter. •— Biskop
Hog-nestad i Bj^rgvin (Bergen) är också borta. Ingen kunde som han draga det
unga Norge till kyrkan. Med Brand, ungdomens båt, drog han gärna på
korståg. Peter Hognestad var en kärnkarl. Han älskade det som var gammalt och
fornt, han var en av »maalets» män. Han ville realisera Luthers tanke, att »Guds
ord skal flyt ja heim i sto va til folk og tala fullt ut paa heimamaalet». Gärna
berättade han om sin resa till Orkneyöarna sommaren 1929: »Dei helse oss som
frender og dulde ikkje at dei var av norsk aett. Eg heldt preika på norsk og
engelsk, og det vart sunget baade engelske og norske salmar og kyrkjekoret
song med gammal tone ein gammal latinsk hymne til St. Magnus». En
meningsfrände hade Peter Hognestad i biskop St^ylen, som under året föll för
åldersstrecket. Bernt Stjz^ylen är en originell man, som biskop i Agders (Kristiansands)
stift högt värderad. »God och trofast» var hans eftermäle. Den gamla norska
psalmen var hans stora kärlek. Han har gjort en »Utgreiding um Nynorsk
Salmebok», han har överflyttat psalmer till »maalet». Gripande är Berthe Kanutte
Aarflots hemlandssång i St^ylens trohjärtade text: »I Jesu namn eg no til siste
reis meg reider». Hognestad och St^ylen ha fått sina efterträdare. Till Agder
kom Gustav Jensens lärjunge domprosten J. Maroni i Oslo och i Bj0rgvin
valdes på senhösten läraren vid Menighetsfakultetet G. Skagestad, känd från
Luthersk Kirketidende.
Under oktober konstituerades äntligen svenska Margaretaförsamlingen i
Oslo. Redan 1913 bildades nämligen — på minister Melker Falkenbergs
initiativ — Svenska kyrko föreningen. Det var på ett möte i Haandvserks
og Industriklubben under pastor Oscar Krooks presidium. Generalkonsuler-
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
