Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinavisk kyrkorevy 1931. Av teol. dr H. Wijkmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na Aspelin och Bergvall hade satt in all energi på att samla alla landsmän i
förskingringen kring en egen kyrka. En fattig svensk kvinna, Sofia Johansson,
Langebakken 3, lämnade grundplåten till det blivande templet — en svensk
krona.
I Danmark gick striden om den dialektiska teologien vidare. En avmattning
var dock påtaglig; tonen i barthianernas kamporgan Tidehverv var mera
dämpad. Det artade sig till uppehållsväder. För resten sköts Karl Barth i andra
planet — där som här trädde Rudolf Bultmann i förgrunden. Diskussionen gick
över från det religiösa till det exegetiska planet.
Folkskolans sekularisering är en brännande fråga. Man är på god väg.
Socialdemokraterna ha kravet på sin politiska önskelista och folkskolans lärare
gå i stor utsträckning på samma linje. Ett regeringsförslag i denna riktning
har fallit men troligt är, att det snart kommer åter. Danmark har sedan
gammalt en radikal falang, som gärna vill komma kyrkan till livs. Den »borgerliga
konfirmationens» män äro intensivt verksamma. Med andra utgångspunkter ha
grundtvigianerna en viss sympati för denna strävan.
Mellan olika religiösa riktningar är spänningen genomgående stark. Den
framträder icke minst vid biskopsvalen. I Aalborg segrade 1930
Inremissionens man över sin grundtvigianske motkandidat. Vid sommarens val i Aarhus
gick det på samma sätt. Vilhelm Becks trupper äro i ständig kampberedskap.
Stiftsprosten i Aarhus Bruun-Rasmussen slog ut sogneprsesten vid
Stefanskyrkan i Köpenhamn Axel Rosendal. Teolog är ingendera. Men båda äro
dugliga präster — Rosendal därjämte en litterär begåvning. »De gamle veje»
läser man med god behållning.
Den 2 juli gick Harald H^ffding bort. Han var Nordens störste filosof, en
av samtidens främsta. Teologien var hans första kärlek. Men han övergav den
snart. Studiet av S0ren Kierkegaards skrifter kom i vägen. Intrycken från dessa
»förde mig in i en dubbelhet, en dualism mellan det inre och yttre livet, som i
längden var outhärdlig». Behovet av enhet och harmoni i livsåskådning blev
allt starkare. »Det var livet självt», säger han i sin religionsfilosofi, »som förde
mig ut ur denna dualism genom att låta mig erfara rent mänskliga förhållandens
värde.» H^ffding fann sig småningom till rätta i en positivistisk
personlighetsfilosofi, där »tron på värdets bestånd» blev den fasta punkten. Hans humana etik
har utbildats under påverkan från engelskt håll, särskilt från Stuart Mill. Den
allmänna välfärden är dess måttstock, den universella sympatien dess motiv.
Religionsfilosofi och Etik äro Harald Hdffdings viktigaste arbeten.
Finland har alltid präglats av stark religiös rörlighet. Väckelsen har varit ett
stående ämne för kyrkohistoriska undersökningar. Kaplanen Tor Krook i Gamla
Karleby har nyligen publicerat ett gediget arbete om Väckelserörelserna i
Österbotten. För svenska läsare har det ett påtagligt intresse. Det finska
from-hetslivet har i hög grad inspirerats från denna sidan Bottenhavet. Pehr Tollesson,
Danviksprästen, Henrik Schartau och ■— icke minst — Uppsalaromantiken ha
på ett avgörande sätt influerat finländsk religiositet.
Det är glädje bland svenskarna i Helsingfors. Olaus Petriförsamlingen får
snart sin kyrka. Tanken på ett eget tempel kom upp redan 1919. Minister
Westman och kyrkoherde Ljunge började insamlingen. Nu står man vid målet. Till-
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
