Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1933. Måleri och skulptur. Av Karl Asplund - Konstlivet i Sverige 1933. Arkitektur, monumentalkonst och konstindustri. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vacker debut av etsaren Björn von Rosen i december i Ekströms konsthandel,
skulpturen av den fine och sällan sedde Carl Frisendahl (Svensk-franska
konstgalleriet) i november.
Två av vårt måleris äldsta avledo under året, nämligen den skånske
landskapsmålaren Gustaf Rydberg den 11 oktober och professor Gustaf Cederström
den 20 augusti. Landskapsmålaren och Dala-entusiasten Gustaf Ankarcrona
avled efter en lång sjukdom den 17 september. En av den danska konstens
största gestalter Joakim Skovgaard gick bort den 9 mars; han hörde till de
utlänningar som haft mycket att betyda för svensk konst. (Se Märkligare
dödsfall i Sverige, resp. utlandet 1933.)
En märklig minnesutställning hölls i Konstakademien i oktober över den år
1911 avlidne landskapsmålaren Carl Fredrik Hill. Hans förfinade måleri, som
nu för första gången presenterades i sin helhet, är huvudsakligen koncentrerat
till åren 1876 och 77 och representerar något av Sveriges bästa tillägnande av
fransk konstkultur.
Rörande den museala verksamheten är, utom vad som förut nämnts i fråga
om kongressen, att anteckna, att uppmärksamheten på förfalskningar av äldre
konsthantverk visat sig behöva en betydande skärpning. Nationalmuseum ökade
under året på ett vackert sätt sitt bestånd av danskt 1800-talsmåleri och fick av
direktör Thorsten Laurin som gåva mottaga en värdefull samling modern grafik.
I samband med 100-årsminnet av Artur Hazelius’ födelse anordnade Nordiska
museet en vacker utställning av årets nyförvärv. I Halmstad invigdes den 17
september en nybyggnad för Hallands museum, och samtidigt öppnades Hallands
konstförenings första utställning för länets nu levande konstnärer.
Årets skörd av litteratur om konst och konsthistoria var ovanligt rik. Främst
märkes prins Eugens planschverk Från svenska bygder med inledning av Axel
Gauffin, Henrik Cornells och Sigurd Wallins monumentalverk om Uppsvenska
målarskolor på 1400-talet samt flera konstnärsmonografier, Ragnar Hoppes om
Elias Martin, Carl Hernmarcks om Georg Desmarées, Gustaf Lindgrens om
G. W. Palm och Nils G. Wollins om J. L. Despréz’ grafik. Professor O. Sirén
utgav ett monumentalverk, The history of early Chinese painting, samt ett arbete
om italienska tavlor och teckningar i Nationalmuseum och andra svenska och
finska samlingar. Ett vackert konstnärsalbum om Albert Engström publicerades
av Torsten Fogelqvist.
Arkitektur^ monumentalkonst och konstindustri.
Av GOTTHARD JOHANSSON.
1934 var ett ovanligt tyst år i svensk arkitektur. Depressionens verkningar
gjorde sig märkbara även inom byggnadsverksamheten, de senare årens
omfattande bostadsbyggande nådde en tillfällig mättnadspunkt, åtminstone i
Stockholm, där antalet lediga lägenheter för första gången efter kriget visade ett
procenttal, som brukar betecknas som normalt, och slutligen lamslog
byggnadskonflikten under större delen av året nästan all byggnadsproduktion. Det är
betecknande för läget, att de mest betydande byggnadsverk, som tillkommo under
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
