Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1933. Arkitektur, monumentalkonst och konstindustri. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
året, voro rena nyttobyggnader som det stora, med modernt utrustade
fabriks-och lagerlokaler försedda Konsumhuset vid Södra bantorget, ett nytt verk av
det på industriarkitekturens område banbrytande Kooperativa förbundets
arkitektkontor, där Eric Rockström närmast burit ansvaret för detta bygge, vidare
den av Hakon Ahlberg ritade Grönsakshallen vid Klara strand och Stockholms
stads vattenledningsverk på Lovön, ritat av Paul Hedqvist. Till denna grupp
av funktionellt betonade byggnadsverk kan man även räkna den i samband med
Slussens pågående ombyggnad utförda tunnelbanan mellan denna och
Skanstull, den första sträckan av Stockholms planerade underjordiska
förorts-banesystem. Bland nya byggnader i landsorten kunna nämnas Kalmar läroverk
av Ragnar Östberg, Eskilstuna badhus av Paul Hedqvist och Halmstads museum
av Ragnar Hjorth.
En på sitt område banbrytande händelse utgjorde tävlingen om Malmö teater.
Intet av de prisbelönta eller inköpta förslagen (första pris: Sigurd Lewerentz,
andra pris: Erik Lallerstedt och David Helidén, tredje pris: Sven Backström
och Leif Reinius) kunde visserligen förordas till omedelbart utförande, men
tävlingen fick inte desto mindre stor principiell betydelse genom introduktionen
av en helt ny teaterform. I Stockholm uppgjordes samtidigt av Eskil Sundahl
preliminära skisser för ombyggnad av Dramatiska teatern.
En annan tävling av principiell betydelse var den av Stockholms stad
anordnade om nya typer för billiga bostäder. Tävlingen, som närmast avsåg bebyggelse
av en del av Årstaområdet med lägst trevåningshus, gav som främsta resultat
ett belägg på de smala hustypernas företräde framför de breda hus (15—16 m.),
som under senare år så gott som uteslutande kommit till användning i
Stockholm, även på nyplanerade områden. I samband därmed påvisade tävlingen
behovet och möjligheten av mera variabla planlösningar för smålägenheter. Jämte
de prisbelönta förslagen (första pris: Nils G:son Friberg, andra pris: Gösta
Karlsson och Erik Selander, tredje pris: Erik Lallerstedt och David Helidén,
fjärde pris: Cyrillus Johansson) uppmärksammades särskilt Kooperativa
förbundets arkitektkontors (inköpta) förslag, som utom tävlingsprogrammet
föreslog en även ekonomiskt fördelaktig radhusbebyggelse.
En annan bostadstyp, som framkallade mycken strid, var höghuset, särskilt i
samband med bebyggelsen av Kungsklippan, där framför allt den omarbetade, ur
bostadssynpunkt förbättrade stadsplanen med tiovåningshus på höjden väckte
åtskillig opposition, huvudsakligen ur estetiska synpunkter. Den viktigaste
händelsen på stadsplaneområdet var emellertid avslutandet av den internationella
tävlingen om reglering av nedre Norrmalm, Stockholms numera ur flera synpunkter
föråldrade cityområde, vilken väckte utomordentligt intresse i utlandet och
samlade inte mindre än 350 deltagare. Tävlingen, i vilken tre lika stora pris
tilldelades svenskarna Åke Virgin och Thure Bergentz, engelsmännen Bertram Hume
och Raymond C. Erith, amerikanerna Charles, William och Geoffrey Platt och
John M. Gates samt tre förslag av huvudsakligen tyska författare inköptes, gav
väl intet direkt realiserbart förslag, men det väldiga materialet innehöll många
uppslag och utgjorde en rik provkarta på olika stadsplanetyper, från de mest
akademiska till de mest radikala, bland vilka senare det mest frapperande och
samtidigt mest utopiska projektet röjde Le Corbusiers hand.
Le Corbusier själv gästade i januari Stockholm, där han i två uppmärksam-
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
