- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Elfte årgången (händelserna 1933) /
204

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1933

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lastbilar transporterad följetropp, rikligt försedd med tunga vapen — tidigare på året hade
vid Livregementet till häst försök ägt rum med ett sådant pansarbilförband, förfogande
över tre pansarbilar av rent svensk konstruktion och en reservpansarbil. Vid årets slut
förelåg varken kavalleriinspektörens yttrande eller generalstabens bearbetning av rapporterna,
men chefen för Västra arméfördelningen, under vars ledning kavalleriförsöken utförts,
ansåg efter noggrann prövning, att skvadronen visat sig för svag, medan en något förstärkt
kavallerikår borde kunna motsvara fördelningens behov av särskilt lättrörliga trupper.

Under året gavs armén tillfälle att disponera över betydande anslag av
arbetslöshetsmedel för nybeställningar till fyllande av trängande behov. Sålunda erhöllos 1 410 000
kronor till tillverkning av nya lavetter för de gamla fältkanoneldrören, så konstruerade att de
möjliggjorde skottviddens ökning genom högre elevation, snabbare riktningsförändringar i
sidled, snabba transporter efter bil samt framtida placering av kanoneldrör av n3^are typ i den
oförändrade lavetten. Anslaget beräknades förslå till modernisering av tre batterier per
artilleriregemente. Till anskaffning av granatkastare till infanteriet fingo disponeras 641,700
kronor.

Det föregående år framlagda förslaget om åstadkommande av en enhetlig högsta ledning
för armén genom inrättande av en arméchefsbefattning blev icke förelagt årets riksdag.
Men ett överarbetat förslag till omorganisation av arméns högsta ledning framlades av
generalstabschefen och vann anslutning av så gott som alla hörda militära myndigheter.
Generalstabschefen, generallöjtnant B. I. Boustedt, vilken i slutet av augusti efterträddes
av generalmajor O. E. Nygren, framhöll i sitt i senare hälften av augusti framlagda
överarbetade förslag, att genom detsamma antalet direkt k. m :t underlydande
lantförsvarsmyn-digheter skulle nedbringas från 20 till 2: chefen för armén och arméförvaltningen. En redan
i fredstid genomförd ytterligare koncentration genom arméns, marinens och flygets
inordnande under en gemensam överbefälhavare skulle, framhöll generalstabschefen, vara till
båtnad för försvarsförberedelsearbetet, bidraga till hävande av dualismen mellan olika
försvarsgrenar samt onödiggöra den improvisation av den högsta militära krigsledningen,
som eljes blir nödvändig vid krigsutbrott. Denna större fråga kunde dock lösas först i
samband med beslut om ny försvarsordning, vilket enligt uppgifter från
försvarskommissionen tidigast kunde förväntas 1937.

Ett likartat förslag om inrättande av en marinchefsbefattriing, som marinstabschefen
framlade i januari, undergick samma öden. När marinstabschefen i slutet av augusti avgav
sitt förnyade förslag, framhöll han i motsats till generalstabschefens samtidiga uttalande,
att regeringen i krigsfall måste utöva försvarets högsta ledning, även beträffande
operationerna i stort sett, till lands, till sjöss och i luften, med sakkunnigt biträde av de trenne
försvarsgrenarnas chefer, vilka i fred ansvara för förberedelsearbetet och att någon
gemensam överbefälhavare icke borde förekomma.

Även marinen, särskilt kustflottan, led under året av inskränkning i antalet värnpHktiga
och reducerade övningsanslag. I september sjösattes från Lindholmens varv i Göteborg i
närvaro av kronprinsparet och statsminister Hansson Sveriges första flygplankryssare,
»Gotland», vilken förväntades bli levererad av huvudleverantören Götaverken under senare delen
av 1934. Vidare sjösattes under året tvenne vedettbåtar, »Kaparen» och »Snapphanen». I
enlighet med regeringens förslag beviljades flottan 3,6 millioner till ersättningsbyggnader,
vilket belopp bl. a. avsågs för en jagare. Dessutom beviljades med anledning av en enskild
motion 7 millioner av arbetslöshetsmedel, avsedda bl. a. för byggandet av ytterhgare en
jagare samt tvenne undervattensbåtar. De senare hava erhållit namnen »Sjölejonet» och
»Springaren». De båda jagarna, vilkas byggande vid årets slut ännu ej påbörjats, skulle bli
av förbättrad Ehrensköldstyp med en fart på närmare 40 knop och bära namnen »Stockholm»
och »Göteborg». De beviljade anslagen till ersättningsbyggnad understego Hkväl det anslag,
som bort utgå enligt 1927 års marinordning och som för året skulle ha varit närmare 12
millioner eller rätteligen 15,8 millioner, om även 1932 års underskridande inräknades. Under
året slutfördes den grundliga moderniseringen av pansarskeppet »Sverige» och vid årets
utgång pågick modernisering av pansarskeppet »Drottning Victoria» — pansarskeppet »Gustaf
V» hade tidigare genomgått motsvarande ombyggnad.

Vid årets slut meddelades, att regeringen hade för avsikt, att i statsverkspropositionen
begära anslag till värnpliktsövningar år 1934 i normal omfattning vid såväl armén som
marinen och att sålunda 1933 års värnpliktsinskränkning icke skulle upprepas.

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1933/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free