Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1933. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
President Svinhufvud och hans gemål med uppvaktning under besöket på Ålai d iren
1933; t. h. på bilden Ålands åldrige landshövding.
Och vi skola göra det i medvetandet, att vårt land behöver sin trogna, lojala svenska
befolkning och dess insats i landets kulturella liv. Vi vilja intet hellre än samförstånd och
en uppgörelse i godo. Knappast något smärtar oss mera än den oförståelse och
fientlighet, som vi nödgas möta på så många håll inom det land, som dock är och förblir vårt
fosterland.
Ännu vid årsskiftet pågick emellertid den häftiga antisvenska agitationen.
Under sommaren företog president Svinhufvud med gemål, åtföljd av en svensktalande
svit, en officiell färd till det autonoma Åland. Vid detta första besök av en finsk president
hälsades han hövligt och med aktning men utan entusiasm av den fåtaligt tillstädeskomna
åländska allmogen. Mångenstädes hälsades han med Ålands blågula flagga i topp,
mångenstädes stodo flaggstängerna kala. På landsbygden sågos endast några få finska flaggor.
Presidenten sade sig i ett tal med tillfredsställelse hava iakttagit, att man på Åland med
kärlek omfattade självstyrelsen och att denna medfört påtagHgt goda resultat. Han
framkallade emellertid oro, när han uttalade sin övertygelse, att ålänningarna icke skulle vilja
imdandraga sig förpliktelsen att i någon form bidraga till rikets och landskapets försvar.
I sina hälsningstal riktade ålänningarnas ledare uppmärksamheten på landskapets
stats-rättsliga särställning och nationella egenart samt de Öppna tvistefrågorna med riket.
Självstyrelsens ledare, lantrådet Carl Björkman, underströk att den åländska befolkningen ej
annat än till namnen kände alla de rörelser av olika slag, som under senaste år medfört så
mycken splittring och oro annorstädes i riket. Landstingets talman, redaktör Julius
Sundblom, framhöll, att det självstyrande Åland ingalunda vore en tärande del av republiken.
Vid årets slut hade meningsskiljaktigheterna om de regelbundet återkommande
avräknin-garna mellan riket och landskapet ännu icke fått den av ålänningarna önskade lösningen.
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
