Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1934. Av civilingenjör F. Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk revy 1934.
Av civilingenjör FRITHIOF HOLMGREN.
Det uppsving i konjunkturerna på världsmarknaden, som inträdde år 1934,
återspeglades icke i någon högre grad av den tekniska litteraturen.
En del större tekniska kongresser höllos under året. Bland dessa märktes XI
Internationella kongressen för acetylen och autogen svetsning i Rom, där man fick
bekräftat, vilken snabb utveckling denna teknik genomgått under de senaste åren.
I Paris hölls en betydelsefull kongress, som avsåg att fördela våglängderna på de
olika större radiostationerna i världen. I Stockholm samlades International
Standard Association för arbetet med standardisering på ett stort antal olika tekniska
områden.
Ingenjörsvetenskapsakademien utdelade vid årets högtidssammankomst sin
mindre guldmedalj till civilingenjören Hugo Abramson för hans uppfinning av ett
instrument för uppmätning av mycket små längdförändringar, överingenjör Alf
Lys-holm belönades med samma medalj för sina förtjänster vid fullkomnandet av en
hydraulisk växel. Till ingenjör Wilhelm Petersén överlämnades slutligen denna
medalj för hans geniala reläkonstruktioner för starkströmsanläggningar.
Akademien utarbetade tillsammans med styrelsen för Skogshögskolan och
Skogsförsöksanstalten plan till sammansättandet av en nämnd för skogs- och
träteknolo-gisk forskning att förslagsvis sortera under jordbruksdepartementet. Denna nämnd
skulle ha till uppgift att följa utvecklingen på dessa områden, ur enhetliga
synpunkter befordra hithörande forskning med hänsyn till skogsbrukets och industriens
behov, fördela tillgängliga anslagsmedel, verka för samarbete mellan olika
forskningsorgan och motverka dubbelarbete. Av de till Ingenjörsvetenskapsakademien
knutna institutionerna bearbetade Ångvärmeinstitutet matarvattenproblemet i
avsikt att få fram några enkla, relativt standardiserade behandlingsmetoder,
avpassade för de i vårt land förekommande matarvattentyperna. Vid Cementlaboraforiet
undersökte man värmeutvecklingen och saltutslag hos cement samt brandhärdighet
hos eternit m. m. Vid Kolningslaboratoriet arbetades på utvinning av oljor och andra
produkter ur trä, varvid kalkförfarandet ytterligare utformades.
Studiekommissionen för svetsningsfrågor utgav en ganska fullständig nomenklatur över
svetsningstekniken med termerna noggrant definierade, vilket i sitt slag kan betraktas som
ett pioniärarbete. Studienämnden för korrosionsskyddsfrågor utarbetade råd och
anvisningar beträffande målning av järnkonstruktioner, avseende att vägleda alla
dem, vilka ha till uppgift att skydda sådana järnkonstruktioner, som utsättas för
atmosfärens inverkan.
Under året tillsatte akademien en kommitté för att utarbeta beräkningsnormer
m. m. för hiss- och kranlinor, varvid särskilt undersökningar skulle verkställas
rörande linornas livslängd i syfte att söka minska underhållskostnaderna.
Vid Tekniska museet arbetade man huvudsakligen på planerandet av
nybyggnaden, och grundstenen lades under året.
Maskin teknik.
Utvecklingen av de vanliga ångpannorna syntes i viss mån stagnera. Man sökte
sig fram på nya vägar, t. ex. användning av förbränning under tryck såsom i den
av Brown Boveri lanserade Veloxpannan, med vilken man nått en ångproduktion
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
