Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spårvägskommittén i Stockholm, som under september framlade sin stora tioårsplan: fr. v.
spårvägschefen Gösta Hellgren, civilingenjör Carl Kleman, borgarrådet Harry Sandberg, borgarrådet
Gottfrid Björklund (ordförande), kamrer H. Göransson (sekreterare), civilingenjör A. J. Körner
(expert), transportmästare A. Wallin och arbetschefen Wilhelm Hernlund.
stadens city. Däråt var, ansågs det, ingenting att göra, men man ville förhindra, att dess
arvtagare, Nedre Norr, drabbades av samma öde. Gitiet hade redan visat benägenhet att fortsätta
sin vandring norrut, och det gällde nu att söka hålla det kvar genom att skapa bättre betingelser
för dess trivsel mom nedre Norrmalm. Stadsplanen måste göras om. Det var för att få uppslag
härtill, som den i förra årsboken omtalade internationella tävlingen anordnades, och under 1934
var man på stadsplanekontoret sysselsatt med planens uppgörande. Härför anlitades bl. a. arkitekt
Thure Bergentz och kapten Åke Virgin, som anonymt hade deltagit i tävlingen och fått ett pris,
vilket emellertid fråntogs dem, när deras identitet blev känd. Åtminstone Bergentz ansågs på
grund av sin ställning till en av prisdomarna, stadsplanedirektör Alb. Lilienberg, icke ha varit
berättigad att deltaga. Stadsfullmäktige soulagerade dem sedan genom att inköpa deras förslag
för 10,000 kronor.
Plan för tunnelhanenätets utbyggnad.
Den växande gatutrafiken hade under de föregående åren påkallat omfattande åtgärder för att
öka fi*amkomligheten. Av de fyra ungefär samtidigt igångsatta stora företagen, slussområdets
reglering, tunnelbanan Slussen—Skanstull, Västerbron och Tranebergsbron, hade tunnelbanan
fullbordats föregående år, och nu invigdes den 31 september Tranebergsbron, en klang- och jubeldag
särskilt för Bromma. Även slussombyggnaden och Västerbron närmade sig sin fullbordan. 1930
års trafikkommitté framlade förslag om tunnelbanans förlängning till Norr och sammanknytande
med en tunnelbana under Kungsholmen, avsedd för Brommatrafiken. Längre fram i tiden skulle
tunnelbanenätet kunna utbyggas österut och i sig uppta även Djursholms- och Lidingöbanorna.
Kommitténs förslag innebar vidare bibehållande av västra stambanans infart i centrum — man
var tidigare inställd på en kringgående sträckning över Smedsudden — samt ordnande av de
otillfredsställande förhållandena vid Tegelbacken. En annan kommitté, spårvägskonimittén,
framlade förslag till rationalisering av spårvägsrörelsen genom anskaffande av modernare vagnar etc.
I förslaget ingick även höjning av taxan för vissa delar av förortstrafiken. Detta mötte en storm
av protester, och sedan trafiken till följd av konjunkturförbättringen ökats, så att
spårvägsbolaget kunde ge utdelning utan taxehöjning, blev denna del av förslaget lagd åt sidan.
Atta nationer i väntan på en flygplats.
Den 15 maj, då man började utnyttja de möjligheter till ökning av tåghastigheten, som vunnits
genom södra stambanans elektrifiering, minskades restiden Stockholm—Malmö i vissa fall till 8
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
