Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^"^idåmmm ..............
Vid Flatenbadets invigning den 23 juni.
tim. 5 min., vilket innebar ett betydande
framsteg. Flyglinjerna söderut började på den tiden i
Malmö. Stockholm hade bara linjen på
Helsingfors, som 1934 utsträcktes till Reval, varigenom
anslutning vanns till linjen Leningrad—Berlin.
Då man endast kunde använda sjömaskiner —
landflygplatsen i Bromma var ännu ej färdig —
måste trafiken emellertid ligga nere under
vintern. Sommartrafik uppehölls dessutom på
Mariehamn och Visby. Försök gjordes också någon
månad med flygtrafili Stockholm—Göteborg. I
Bromma pågingo emellertid arbetena på
landflygplatsen, och delegerade för staden och staten
förhandlade om dess utrustning. Fyra arkitekter,
E. G. Asplund, Paul Hedqvist, S. Lewerentz och
Sven Markelius, anmodades uppgöra förslag till
byggnader, men de delegerade ansågo sig ej
kunna förorda något av dem. Vissa riktlinjer
framlades emellertid för problemets lösning. Mot
slutet av året började man spränga bort ett
berg för att öka flygplatsens areal.
Därigenom fick man också sten till hårdgöring av
start- och landningsbanorna på fältet. Det
framgick vid tidtabellskonferensen i Berlin i
december, att flygbolag i åtta olika länder voro
beredda att deltaga i trafiken på Stockholm,
bara man blev färdig med flygplatsen, nämligen
— förutom det svenska — de finska, ryska,
polska, tyska, franska, belgiska och holländska
företagen.
Borgarrådet Yngve Larsson demonstrerar
lokalt aneplanen för ett arkitektmöte på Grand
hotell den 9 april.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
