Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Märkligare dödsfall i Sverige 1934
- Eric Trolle
- Ulrik Quensel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Märkligare dödsfall i Sverige 1934.
Eric Trolle.
Sveriges riksmarskalk, excellensen Eric Trolle, avled den 21 april i en ålder
av 70 år.
Född på Hyby i Skåne, blev han efter att år 1886 ha avlagt kansliexamen i Lund
attaché i utrikesdepartementet och förste sekreterare där åtta år senare. Sedan
han en tid fungerat som legationssekreterare i Berlin, blev han 1903
kabinettssekreterare och 1905 minister i Köpenhamn. Redan samma år kallades han till
utrikesminister i Karl Staaffs första ministär. Han behöll denna post även i den
Lindmanska regeringen av år 1905 och kvarstod till år 1909, då han blev svensk
minister i Berlin. År 1912 utnämndes Trolle till landshövding i Östergötlands län,
där han stannade till 1930, då han blev riksmarskalk. Som utrikesminister förde
Trolle Sveriges talan bl. a. vid de viktiga diplomatiska förhandlingar, som ledde
till avslutandet av det s. k. Östersjöavtalet 1908. Under alla år anlitades han
upprepade gånger i viktiga diplomatiska uppdrag, särskilt i sammanhang med
handelsfördragsförhandlingar. Sålunda var han ett av de svenska ombuden vid
underhandlingarna om en handelsuppgörelse med England 1915 och tjänstgjorde som
ordförande vid de svensk-finsk-tyska förhandlingarna om Ålandsbefästningarnas
demolering mot världskrigets slut. Som ordförande i statens handelskommission
under krigsåren medverkade han även vid de många handelsavtal från fall till fall,
som då nödvändiggjordes. Som landshövding var han i Östergötland högt skattad
på grund av såväl sitt energiska arbete för länet och särskilt dess
kommunikationer som sina representativa egenskaper.
Ulrik Quensel.
I sitt hem i Uppsala avled natten till den 13 maj professor emeritus Ulrik Quensel
i en ålder av 71 år. Med honom gick icke blott en framstående och erkänd
vetenskapsman ur tiden utan också en kulturpersonlighet, som vid sidan av sin
vetenskapliga verksamhet utförde ett betydande arbete både som praktisk
kommunalman och på många andra områden.
Quensel var född i Malmö och fick sin grundläggande medicinska utbildning i
Lund. Med. lic. vid Karolinska institutet 1892 disputerade han där ett år senare
för doktorsgraden. Till professor i patologi och allmän hälsovårdslära vid Uppsala
universitet utnämndes han 1902 och uppehöll detta ämbete i jämnt 26 år samt
utförde därunder en förnämlig lärar- och forskargärning. Den
patologisk-anatomiska vetenskapen befordrade han genom talrika arbeten inom svulstforskningen
och bakteriologien, genom ett stort allmänt känt verk om alkoholfrågan, genom
av honom uppfunna nya färgningsmetoder, som fått en vidsträckt användning
inom den mikroskopiska tekniken, genom banbrytande undersökningar över
urinsedimenten och urincylindrarnas uppkomst samt över svulstceller i exsudat.
Quensel fungerade som Uppsala universitets prorektor 1915—1926. Av K. m:t
anlitades han för ett flertal ansvarsfulla uppdrag. Så var han 1910—13 tillkallad
sakkunnig för förslag till rättsmedicinalväsendets ordnande, och 1918—19 bidrog
han till utredningen av frågan rörande den medicinska undervisningen. Under
åren 1928—30 var han ordförande i revisionen av rusdryckslagstiftningen. Det
var på hans initiativ som Svenska patologföreningen 1917 kom till stånd.
Likaledes gav han uppslaget till att i Uppsala län inrättades den första
tuberkulosdispensären i Sverige. Ännu vid sin död var han som ordförande i styrelsen för
Nationalföreningen mot tuberkulos kraftigt verksam i ledningen av denna viktiga
samhällsuppgift. Han erhöll även flera stora vetenskapliga utmärkelser, bl. a.
Svenska läkarsällskapets pris 1914 jämte dess sekelmedalj för olika arbeten. Under
en följd av år var han Kalmar nations inspektor.
I det kommunala livet tog Quensel likaledes verksam del. Åren 1914-—1932 var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1934/0246.html
