Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1934. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämmelser om Finlands flagga ägde bindande kraft även på Åland och att
sålunda landskapsnämnden icke varit befogad att utfärda sina föreskrifter i annan
riktning. I motsats till tidigare praxis vid kompetensstrider mellan landskapets och
rikets myndigheter ställdes den tappande parten, d. v. s. landskapsnämnden,
under åtal för ämbetsbrott. Målet hade emellertid icke avdömts före årets utgång.
Denna åtgärd stärkte, liksom flera andra steg, på Åland intrycket av, att de finska
riksmyndigheterna numera sökte på alla sätt kringskära Ålands autonomi.
Under året genomfördes vidare en ny språklag om ämbetsspråket, som
medförde en del mindre jämkningar till svenska språkets nackdel.
Bortsett från de språkpolitiska motsättningarna stod den politiska barometern
på lugnt och stadigt väder. Visserligen framlades från agrarhåll alltjämt vissa
irrationella förslag om jordbruksstöd, men dessa avvisades. Och några efterdyningar
av Mäntsäläupproret förmådde icke i högre grad uppröra sinnena: med mycket
stor majoritet beslöt riksdagen i februari att förkasta de från finskt högerhåll
framställda förslagen om uteslutande av för detta parti misshagliga yttranden i
grundlagsutskottets utlåtande och införande av ett klandrande uttalande mot den
dåvarande regeringen. En från samma håll väckt motion om benådning av vissa
deltagare i Mäntsäläupproret avvisades av talmannen, som häri fick
riksdagsflertalets understöd. Landet var för starkt upptaget av att arbeta och förtjäna pengar
för att omstörtningstendenserna längre skulle förefalla smakliga. Budgeten
färgades av det redan året förut inledda och i raskt tempo fortgående uppsvinget.
Redan regeringens budgetförslag företedde en stegring utöver löpande års budget
på närmare 250 millioner fmk. Efter avslutad riksdagsbehandling uppgingo de
beräknade statsutgifterna till 3,354.9 millioner mark, varav 677.9 millioner till
kapitalutgifter, vilka till stor del uppvägdes av löpande inkomster, huvudsakligen
skattemedel — 1934 var budgetens utgiftssumma 3,021 millioner och 1933 2,877.3
millioner. Beslut fattades om upprättande av en statens konjunkturfond, d. v. s.
en främst budgetreglerande fond, på 100* millioner fmk, och regeringen
bemyndigades att för ändamålet upptaga ett nytt premieobligationslån, löpande med
4V2 procents ränta. Anmärkningsvärt var, att statens utgifter till lantbruksändamål
starkt stegrades. Stora belopp anvisades till reglering av kreatursskötselns
produkter, bl. a. i form av exportpremier för smör, ost, fläsk och ägg, levande svin och
renkött. Samtidigt ville man genom nya fodertullar något minska produktionen.
Ytterligare anslag gåvos också till nedpressning av räntorna på lantbrukskrediter,
till jordförbättringsarbeten och ökad kolonisationsverksamhet. Med delvis
godkännande av en socialdemokratisk motion beslöt riksdagen att begära ett
regeringsförslag om tillsättande av en räntenämnd för övervakning av räntefotens
utveckling och kreditgivningens art.
Under årets första månader visade importen en starkt ökad livlighet, som
gjorde det troligt, att föregående års betydande exportöverskott på 1,370 millioner
mark, varemot svarade ett överskott i betalningsbalansen på 1,350 millioner, icke
skulle kunna upprätthållas. Importstegringen bestod emellertid till övervägande
del av maskiner samt råvaror, avsedda att bringa upp de uttunnade råvarulagren
till mera normala proportioner. Årets samlade import kom även att överträffa
föregående års, men den likaledes starkt ökade exporten uppvägde mer än väl
denna stegring. Medan importen 1933 uppgick till 3,574 millioner och exporten
till 4,845 millioner, voro motsvarande siffror för årets första elva månader 4,379
och 5,672 millioner. Importvolymen hade på grund av de sjunkande prisen vuxit
ännu starkare än vad markvärdena angiva, medan däremot det finska exportvärdet
gynnsamt påverkats av stigande pris. Sjöfart och järnvägstrafik visade liknande
ökningar, och arbetslösheten minskades ytterligare: i slutet av november voro de
registrerade arbetslösa 18,598 mot 45,362 året förut. Även bankernas läge utveck-
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
