Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsutställningen i Bryssel 1935. Av fil. d:r K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världsutställningen i Bryssel 19)^.
Av fil. d:r K. G. BOLANDER.
^elgien slog under 1935 ett stort slag för sin industri, sin handel och sin kultur
^ med en världsutställning i Bryssel. Denna öppnades den 27 april av konung
Leopold och pågick till den 3 november. Den ekonomiska kris, vilken allt
svårare drabbat Belgien liksom övriga guldländer, vållade på förhand
utställningsledningen stora bekymmer, och man fruktade, att utlänningarna skulle avskräckas
från besök. Tack vare att Belgien under våren devalverade sin valuta visade sig
emellertid dessa farhågor till stor del överdrivna.
Sverige deltog med en egen paviljong, som överlämnades till drottning Astrid
av prins Carl vid en högtidlighet den 1 maj. Paviljongen var ritad av byggmästare
Olle Engkvist och hade fått sin klara blå färg av professor Otte Sköld. Den låg
vid en av utställningens huvudgator, och ena långväggen, som var nästan helt av
glas, vätte ut mot en öppen plats. Utanför huvudingångens baldakin av rostfritt
svenskt stål vajade svenska flaggor på höga master, och på kvällarna kastade en
flygfyr från taket sitt ljusknippe kring utställningsområdet. På baksidan av
paviljongen var anordnad en terrasservering, där de besökande fingo stifta bekantskap
med svensk mat, serverad av flickor i svenska folkdräkter.
I entréhallen hade direktör H. Rosenberg arrangerat en exposition i
fotomontage av våra stora exportartiklar, järn, stål, trä och pappersmassa. Här sökte
också vederbörande organisationer locka turister till Sverige. Paviljongens inre
dominerades av den svenska storindustrien. De största avdelningarna disponerade
ASEA, S. K. F., Avesta, Elektrolux, Kooperativa förbundet, Eskilstuna, Husqvarna
m. fl. Det svenska jordbruket visade också en rikhaltig och välordnad exposition.
Konsthantverket var däremot åtskilligt underrepresenterat och nöjde sig med
två små undangömda rum. Fastän knapp, var denna avdelning dock utsökt.
Med hänsyn till det sparsamma statsanslaget var den svenska utställningen på
det hela taget bra, och det vore orättvist att draga jämförelser med den danska
vinjettbilden visar den svenska paviljongen på världsutställningen i Bryssel.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
