Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsutställningen i Bryssel 1935. Av fil. d:r K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modellbangården dominerade världsutställningen.
paviljongen näst intill, ty danskarna hade flerdubbelt större belopp att röra sig
med. Detta förklarar, att enbart den danska konstindustrien disponerade en
golvyta, nästan lika stor som hela den svenska paviljongen. Norge och Finland
voro däremot endast representerade med små »markeringspaviljonger» med
huvudvikten lagd på turistpropagandan.
Sverige deltog emellertid även på andra håll i Brysselutställningen. I den stora
järnvägshallen utställde sålunda Statens järnvägar en elegant salongsvagn, en
sovvagn för l:sta, 2:dra och 3:dje klass samt en kylvagn vid sidan av Belgiens egna
järnvägar samt strömlinjeformade tåg från Frankrike och Italien. Likaså var
Sverige med på den internationella utställningen av modern konst, där våra målare
och skulptörer — från Dardel, Linnqvist, Simonsson och Hallström framåt —
disponerade två salar. Vår konst hävdade sig därvid väl i främsta planet vid
sidan av Frankrikes och Danmarks samt kanske även Belgiens. Det märkligaste
med övriga länder var, att England bjöd på den mest utpräglade surrealismen.
Den 2 juli inleddes i Bryssel två »svenska dagar» med föredrag, konserter,
filmföreställning, gymnastikuppvisning o. s. v. Vid öppnandet medverkade militär
från tre i Bryssels hamn liggande svenska undervattensbåtar.
Brysselutställningens huvudarkitekt, van Neck, hade skickligt utnyttjat
terrängens möjligheter, och i motsats till de flesta andra stora utställningar verkade
denna icke alls hopträngd. Tvärtom skildes de många byggnaderna åt av breda
avenyer och stora trädgårdar, en hel naturpark med en liten sjö rymdes inom
området, och intrycket var mycket luftigt och spatiöst.
Från huvudingången ledde en bred aveny som en huvudaxel genom hela
utställningsområdet i sakta stigning upp emot den stora järnvägshallen eller
modellbangården, som med sin trappstegsfasad bildade en effektfull fondkuliss mot
himlen. Arkitektoniskt sett var denna byggnad ett mästerverk. Taket uppbars av
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
