- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (händelserna 1935) /
124

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1935. Av civilingenjör Frithiof Holmgren - Maskinteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det tekniska utformandet av en industriell anläggning för framställning av oljor
m. m. ur ved. Dess ångvärmeinstitut arbetade på behandlingen av matarvatten för
ångpannor. Erfarenheterna från utlandet kunna icke överföras på svenska
förhållanden, och man måste därför här göra nya, ingående undersökningar, vilkas
resultat blevo av väsentlig praktisk betydelse. Svetskommissionen slutförde ett
betydelsefullt arbete rörande bestämmelser för provning av svetsskarvar, baserade på c:a
700 prov, utförda vid Statens provningsanstalt. Dessa provbestämmelser kunde
betecknas såsom även internationellt sett de bästa då existerande.
Svetskommissionen igångsatte arbeten med utformande av normer för svetsade
byggnadskonstruktioner av stål samt svetsad rullande järnvägsmateriel. Den av
Ingenjörsvetenskapsakademien tillsatta linkommittén utarbetade förslag till normer för beräkning av
stållinor till hissar och lyftkranar m. m.

Ingenjörsvetenskapsakademien tog initiativet till bildande av en teknisk
nomenklaturkommitté i syfte att omhändertaga vården av det svenska tekniska
fackspråket, en uppgift som med teknikens snabba utveckling visade sig i hög grad påkallad.

Tekniska museets nybyggnad på norra Djurgården kom under tak och beräknades
vara färdig på våren 1936, då museet skulle börja installeras på en golvyta av
sammanlagt 10,000 kvm.

Maskinteknik.



Nyinstallationer av större ångkraftverk voro fåtaliga, och nykonstruktioner av
ångpannor voro ej många. Ford satte i ett av sina kraftverk in en ny 100 atm.
pannenhet, där ångalstringskapaciteten var garanterad till 360,000 kg. och
väntades uppgå till 450,000 kg. pr h. Överhettningstemperaturen var 480°. Kromnickel
och krommolybden-legeringar i tuberna möjliggjorde så höga temperaturer.

Vid Kearny, New Jersey, utfördes till den bestående 300,000 kW
ångkraftstationen en kvicksilverånganläggning för 20,000 kW. Pannan bestod av
»piggsvins»-(porcupine-) rör och av väggar, som räckte c:a 5 m under rören. Därunder
togo väggarna med vattenrör vid. Även botten var vattenkyld. Brännare för
kolpulver installerades, men pannan användes nästan endast för olja. Sekundärluft
erhölls från en förvärmare med 3,500 m2 area. Pannan hade 7 kvicksilverdomar
med 4 à 5 rader rör med 55 st. i varje av c:a 1,5 m längd och svetsade till domen.
I de vattenkylda väggarna alstrades c:a 40 t/h ånga. Kvicksilverångan levererades
till turbinen med 8,7 at tryck och 515°C. Kvicksilverturbinen var en dubbel
axialturbin i 5 steg. Kvicksilverångan gick till kondensorpannan med 0.9 at och 250°.

På kontinenten uppställdes ett rekordturboaggregat för 3,000 varv, nämligen på
80,000 kVA i Schelle i Belgien. Siemens-Schuckert Werke byggde en ny typ
radialångturbin, där ångans väg gick utifrån och inåt mot centrum för att ej den
fuktighet i ångan, som medföljde från pannan, skulle av centrifulgalkraften hållas
borta från turbinen. Vid större effekter kunde ångvägen göras U-formad för att
underlätta avlägsnandet av den fukt, som uppstod av expansionen. Mer än två
skovelhjul användes ej. På grund av tryckutjämningen vid U-formad ångväg och
bättre tätning kunde man behärska tryck upp till 130 at och temperaturer upp
till 500°. En turbin för 130 at och 505° med en effekt av 9,000 kW vid 3,000 v/m
togs föregående året i drift. Turbinverkningsgrader mellan 73,5 och 81 % ha
uppmätts på dylika turbiner. På grund av den korta längden hos turbinen voro
värmespänningarna mycket små. Förskjutningen mellan de delar, som rörde sig med
olika hastigheter, var mycket ringa; aggregatet hade god värmeavledning och
nästan symmetrisk form. Vikten var synnerligen låg.

Vid Balaklava på Krim uppfördes en vindkraftstation för 130 kW. Vindhjulet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1935/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free