Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1935 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1—1 2
tiJ O
m h-i z
QC o 2 c
o -J LU -J Ul f
H LU -J
t/) OQ O a: oo O
CL ii_ o a: LU
Diagram II. Den industriella produktionens förändringar 1935 i jämförelse med 1934.
(Beräkningarna i allrnänliet byggda på indexsiffror för jan.—sept. för de ’bägge åren, beträffande
Japan dock för jan,—juli ocli beträffande Italien ocli Tjeckoslovakien för jan.—aug.)
endast en obetydlig stegring. Som följd härav var läget för sjöfarten fortfarande
otillfredsställande. En sannolikt tillfällig uppryckning erhöllo dock handel
och sjöfart mot årets slut som följd av det italiensk-abessinska krigets utbrott.
Prisrörelsen synes i genomsnitt ha befunnit sig i långsamt uppåtgående, och
kapitalmarknaden kännetecknades i många länder av en ovanligt riklig tillgång
på ledigt kapital.
Den skisserade allmänna utvecklingstendensen utgjorde emellertid ett
medelvärde av en mängd divergerande ut v e ckl i n g si i n j e r, och går man in på detaljerna,
blir konjunkturbilden därför mycket splittrad. Förbättringen var sålunda särskilt
påtaglig i de länder, som övergivit guldmyntfoten, ävensom i vissa andra länder,
såsom Tyskland och Italien, där speciella förhållanden drevo fram en ökad
sysselsättning, men gjorde sig däremot icke gällande i de egentliga guldvalutaländerna,
såsom Frankrike, Nederländerna och Schweiz. I jämförelse med 1934 visade dessa
sistnämnda länder i allmänhet en tillbakagång, men den tidigare fortgående
konstanta försämringen i det ekonomiska läget tycktes under 1935 ha avstannat
och förbytts i stagnation.
Söker man närmare efter de drivande krafterna i 1935 års
konjunkturutveckling, så möter man rent ekonomiska faktorer sammanflätade med mer eller
mindre ingripande statsåtgärder, ofta svåra eller omöjliga att särskilja från
varandra. Det synes, som om bland de ekonomiska faktorerna den genom svaga
skördar framkallade prishöjningen å jordbruksprodukter samt den i vissa länder
synnerligen livliga byggnadsverksamheten varit de starkaste. Statligt stöd i olika
former medverkade emellertid även beträffande dessa näringsgrenar, men synes
i regel ej ha varit av avgörande betydelse. Helt på det statliga initiativet vilade
däremot den förbättring, som hänförde sig till ökade rustningar i många länder,
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
