Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1935 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
+ Il
+ 10
+ 8
+ G
+ 1
O
-I
’i
- 4
-s
- 10
- n
T
o
<
oc
OQ
O
hJ
O
UJ
2: Jl
2 UJ QC
UJ LU
-J < O
o H LU
Cl h-4 Z
+ /Z
+ «
+ 4
+ V
+ 1
O
- l
- <
-g
-yz
Diagram 111, Utrikeshandelns procentuella förändring 1935 i jämförelse med 1934.
(Beräkningarna i allmänhet byggda på uppgifter rörande totala utrikeshandeln jan.—okt. eller
jan.—nov. för de bägge åren, beträffande Italien dock för jan.—sept.)
särskilt i Tyskland. Stimulerande verkade den rikliga kapitaltillgången med därav
följande låga räntesatser, men denna stimulans kunde tyvärr ej fullt utnyttjas i
de länder, där valutans omvårdnad krävde en större eller mindre åtstramning av
räntesatserna. Därtill kom den uppryckning, som mot årets slut det
italienskabessinska krigets utbrott medförde å vissa områden av det ekonomiska livet.
Hämmande på konjunkturutvecklingen i allmänhet verkade, förutom de redan
omnämnda restriktionerna på handelns område, osäkerheten rörande
guldvalutornas framtid och den av det utbrutna kriget och Tysklands upprustning
framkallade allmänna politiska osäkerheten, vilken särskilt gjorde sig kännbar i
Europa. Även statens stigande skuldsättning i flera länder med därav följande
risk för höjda skatter var en retarderande faktor. Den stora bristen i Frankrikes
budget förorsakade tidvis politiska slitningar, och i Förenta staterna såg man
på sina håll med oro den stora upplåning, som staten där måste företaga för att
genomföra sitt stödprogram. Kongressen beviljade för detta ändamål nära 5
milliarder dollar, vilken summa skulle täckas med lånemedel.
Något säkert mått på hur prisläget genomsnittligt förändrats i världen 1935
finnes ej, men sannolikt visade detta en förbättring. Även beträffande prisen var
utvecklingen mycket oenhetlig. De egentliga guldvalutaländerna företedde den
ofördelaktigaste anblicken med sänkt eller i bästa fall oförändrad prisnivå, medan
länder med deprecierad valuta kommo i åtnjutande av mer eller mindre höjda
pris. I diagram I angives prisnivåns utveckling i en del viktigare länder,
beräknad på grundval av tillgängliga, så vitt möjligt officiella, indextal rörande
partihandeln. Krigsförberedelserna verkade, särskilt under årets senare hälft,
prishöjande beträffande vissa varor, framför allt metaller.
Världsskördeii av spannmål visade ett resultat, som, ehuru något bättre än 1934
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
