Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1935. Av Moses Pergament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fr. v.: Lars Egge i »Casanova», Margit Rosengren i »Maya» och Max Hönsen i »Värdshuset Vita
Hästen», alla på Oscarsteatern.
heter. Ett belägg för den livliga orkesterverksamheten i landet gavs i Musikaliska
akademiens årsberättelse, där det bl. a. omtalades, att de till Sveriges
Orkesterföreningars Riksförbund anslutna 61 organisationerna under föregående säsong
givit 272 orkesterkonserter. Enligt samma källa fortföljde även Mellersta Sveriges
Kammarmusikförening sin kulturverksamhet genom anordnande av konserter i
ett stort antal mellansvenska städer. Örebro Orkesterförening firade sitt
2o-års-jubileum, och i Borås föranstaltades i samband med Kyrkosånghögtiden tre
festkonserter.
Bland svenska verk, uppförda i utlandet, märktes Atterbergs opera »Fanal»
(Liibeck) samt ett antal orkesterkompositioner, dels i Milano, under ledning av
hovkapellmästare Grevillius, dels i Paris, med Kurt Atterberg på dirigentpallen.
Även vid de internationella musikfesterna i Florens och Vichy voro svenska
tonsättare företrädda.
Märkligare dödsfall under 1935: ledaren av Sveriges Körförbund Sven Lizell,
sångerskan Dina Edling, musikdirektören Svante Sjöberg, baron Oscar Rappe och
generaldirektör John May, de två sistnämnda stora främjare av musiklivet i
Stockholm. I utlandet: koloratursångerskan Marcella Sembrich, violinisten Franz von
Vecsey samt tonsättarna Josef Zuk, Paul Dukas och Alex. Mackenzie.
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
