Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1935. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Norge - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längdes från 60 till 72 dagar, varmed dock icke den i härordningen fastställda
övningstiden fullt uttagits. Vid årsskiftet deklarerades också från regeringshåll,
att man komme att acceptera flertalets ståndpunkt i försvarsfrågan och sålunda
i budgeten upptaga de militära anslagen.
När året utgick, väntade Norge med spänning på detta budgetförslag, om vilket
det ryktades, att det skulle innebära ytterligare en höjning av statsutgifterna.
Regeringen förklarade sig icke ha för avsikt att framlägga någon
demonstrationsbudget. Å andra sidan igångsatte eller medverkade regeringen eller dess parti
under hösten till en serie undersökningar och förslag, av vilka visserligen många
gingo ut på att i en eller annan form stödja olika näringsgrenar, men av vilka
de flesta samtidigt inneburo en ökad statskontroll över näringslivet.
Näringarna hade, såsom redan antytts, ett gott år. Både fisket, valfångsten och
rederinäringen noterade avsevärt ökad avkastning -— valfångsten gav t. o. m.
dubbel avkastning jämfört med föregående år — och även jordbrukaren räknade,
delvis tack vare statshjälp i olika former, med bättre tider. Bankerna visade
stigande insättningar i stället för förut sjunkande. Den norska kronans ställning var
stärkt, och ehuru importöverskottet för årets första 11 månader stigit från 104.4
millioner kronor 1934 till 147.5 millioner 1935, ansågs det, att den även 1934
aktiva betalningsbalansen ytterligare förbättrats.
I slutet av året framlades av en 1934 tillsatt rättskrivningskommitté förslag till
fortsatt reformering av såväl riksmålets som landsmålets stavning i utjämnande
riktning — den närmast föregående stavningsreformen ägde rum 1917. Förslaget,
som genom ömsesidiga eftergifter mycket starkt närmade de båda språkformerna
till varandra, framkallade kritik såväl från riksmålshåll som från särskilt
västlandets landsmålsmän, vilka opponerade sig mot avskaffandet av de för det
övriga Norge främmande feminina i-formerna — d. v. s. mot t. ex. det enligt
förslaget för bägge målformerna gemensamma »over steinbrua» i stället för dittills
»yver steinbrui» på landsmål och »over stenbroen» på riksmål.
Danmark.
Danmarks regering ipj^:
Ministären Stauning.
(Föryngrad den 4 november.)
stauning, Th., statsminister samt till 4/11
försvarsminister.
M u n c h. B., utrikesminister.
Z a h 1 e, C. Th., justitieminister till 4/11.
B o r g b j e r g. Fr., undervisningsminister
till 4/11.
Hans e n, H. P., finansminister.
K au ge, C. N., minister för handel, sjöfart och
fiske till 4/11.
Dahl, N. P. L., kyrkominister till 4/11.
F r i i s-S kotte, J. F. N., arbetsminister
till 4/11.
S t e i n c k e, K. K., socialminister till 4/11,
därefter justitieminister.
B o r d i n g, K. M., jordbruksminister, efter 4/11
även för fisket.
D a h 1 g a a r d. B., inrikesminister.
Andersen, A. E., försvarsminister från 4/11.
J ö r g e n s e n, J., undervisningsminister
från 4/11.
K j se r b ö 1, J., minister för handel, industri
och sjöfart från 4/11.
Hansen, J., kyrkominister från 4/11,
F i s k e r, N. P., arbetsminister från 4/11.
C h r i s t e n s e n, L., socialminister från 4/11.
I Danmark regerade 1935 på sjätte och sjunde året den socialistradikala
koalitionsregeringen Stauning, stödd på ett flertal i folketinget, vilket vid allmänna
val under året ökades, och i kamp med en av konservativa och venstre bestående,
föga homogen majoritet i landstinget. Valutaregleringen var även detta år den
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
