Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1935. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Island - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44.8 millioner isländska kronor under 1934 till 43.9 millioner 1935. Alltsedan
krigets slut till den nuvarande krisens inträde hade Islands årsexport legat
avsevärt över denna summa — åren 1928 och 1929 uppgick den till mer än 80’
Billioner kronor — och under samma period var importen flertalet år betydligt mindre
än exporten.
När handels- och betalningsbalanserna för 1934 definitivt beräknats, hade man
funnit, att landet under året haft en passiv betalningsbalans på icke mindre än
cirka 11 millioner kronor, varav närmare fyra millioner importöverskott. I detta
hotfulla läge beslöto vederbörande att med användande av valutakontroll
nedbringa importen till 35 millioner 1935 — 1934 hade den totala importen varit
48.5 millioner. Detta innebar att den mindre livsviktiga importen måste halveras.
Följden blev irritation och klagomål, men någon verkligt kännbar varubrist
framkallades icke, liksom heller inga andra kännbara inre rubbningar. Dessutom fanns
det en läcka i importregleringen, i det att handelsavtalet med Spanien forbjöd
varje hinder mot import av spanska varor, vilket i praktiken innebar, att en
köpman, som nekats valutalicens, alltid kunde försöka att täcka samma behov
från Spanien. Helt och hållet lyckades heller icke valutakontrollen uppnå sitt
syfte, i det att den sammanlagda importen uppgick till 42.6 millioner, vilket dock
var 5.9 millioner mindre än 1934. Såsom av de anförda siffrorna tydligt framgår,
visade emellertid betalningsbalansen fortfarande starkt underskott. Detta tog sig
också uttryck i mot årets slut växande valutasvårigheter, vilka ytterligare skärptes
^enom de förlängda dröjsmålen med spanska likvider.
De handelspolitiska svårigheterna samt befolkningens fortsatta starka tillväxt
utgjorde bakgrunden för det planekonomiska utredningsarbete, som under året
utfördes i en av den agrar-socialistiska koalitionen tillsatt kommission, i vilken
under hösten en svensk nationalekonom, fil. lic. Erik Lundberg, inkallades som
sakkunnig. I denna kommission utarbetades bl. a. planer till inskränkning av
importen och ökande av arbetstillgången genom inrättande av ett antal större
inhemska företag av statsmonopols karaktär, i första hand en cementfabrik,
vartill inhemsk råvara skulle finnas, en kvarn, en anläggning för silloljehärdning
och en gödningsämnesfabrik.
Landets ekonomiska tvångsläge ledde icke till någon utjämning av de skarpa
politiska motsättningarna. Den ungdomliga koalitionsregeringen mellan radikala
agrarer och socialdemokrater höll dock samman, oaktat vissa motsättningar
mellan de samverkande partierna kunde skönjas. Mot slutet av året ingingo emellertid
de båda grupperna ett förnyat avtal om samarbete, som bl. a. möjliggjorde en
socialreform, innefattande obligatorisk folkförsäkring, sjukförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring.
Finland.
Finlands regering I^J):
Ministären Kivimäki,
Kivimäki, T. M., statsminister.
H a c k z e 1 1, A. V., utrikesminister.
;S e r 1 a c h i u s, E. J., justitieminister.
P u h a k k a, Y. W., inrikesminister.
O k s a 1 a, A. A., försvarsminister.
Helander, H. M. J., finansminister.
W i 11 i n g, R. J., bitr. finans- och utrike
minister.
M a n t e r e, O., undervisningsminister.
J u t i 1 a, K. T., lantbruksminister.
L i n n a, K. E., kommunikations- och bitr.
1 antbruksmini ster.
K o s k e n m a a, E. J., bitr.
kommunikationsminister.
K i 11 i n e n. I., handelsminister.
H y n n i n e n, E., socialminister till 31/12.
S a r 1 i n, R. G. W., socialminister från 31/12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
