Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avtalsrörelser och arbetskonflikter. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Direktör Filip Ilnlmén i
Bijqgnadsindusiriför-biindet studerar ef ler biiqgnadskonfUktens
bi-läqqande det nlja avtalet.
för denna. En allvarlig försämring i
förhandlingsläget inträffade, när
murareförbundet vid det gamla avtalets
utgång vägrade att gå med på
provisorisk prolongering. Lokalavdelningarna i
Stockholm och Malmö hade givit
strejkvarsel till den 1 april — varmed inom
parentes sagt den nya lagbestämmelsen
om strejkvarsel debuterade i praktiken
- och under de första dagarna av
månaden utbröto också partiella
murar-strejker på nämnda platser. Så
småningom följde strejkvarsel från andra mu~
rarfackföreningar, och slutligen
varslade även byggnadsträarbetareförbundet
strejk från den 12 april. Ett
medlingsförslag, innebärande avsevärda
löneökningar, framlades av kommissionen
den 11 april. Det antogs av
arbetsgivareparten men förkastades av
arbetarna, utan att murare- och
träarbe-tareförbunden ens låtit sina
medlemmar företaga omröstning, något som grovarbetareförbundet dock gjorde.
Strejkerna utvidgades efter hand och omfattade, sedan även grovarbetarna den 3 maj
nedlagt arbetet på alla de platser, där murare och träarbetare tidigare gått i strejk,
omkring 20,000 arbetare.
Inför den alltmer hotande konfliktsituationen hade redan i mitten av april
landssekretariatet ingripit och i en utsänd kommuniké skarpt påtalat bristen på
enhetlighet i byggnadsfackförbundens åtgöranden. Murarna och träarbetarna
klandrades allvarligt för att de äventyrat medlingen genom att avslå
förlikningskommissionens begäran om förhandlingsfrist och tillgripit arbetsnedläggelse,
innan medlingsförhandlingarna avslutats. Landssekretariatet ställde sig även helt
och fullt på grovarbetareförbundets sida beträffande åtgärden att sända ut
medlingsförslaget på omröstning. De prickade fackförbunden gåvo fräna svar på denna
admonition, och murarna hotade till och med att utträda ur landsorganisationen.
Nu började emellertid även Svenska arbetsgivareföreningen att röra på sig och
beslöt att besvara de allt talrikare strejkerna på olika platser i landet med varsel
om allmän byggnadslockout till den 10 maj.
Förlikningskommissionen fortsatte under allt detta sina
medlingsansträngningar. Den 6 maj vidtogo inför kommissionen nya förhandlingar. Dessa blevo dock
redan tre dagar därefter avbrutna, sedan ett av kommissionen framlagt nytt
medlingsförslag förkastats av arbetarparten. Lockouten trädde följaktligen i kraft
den 10 maj, och konflikten bilades först den 12 juni. Nya kollektivavtal
upprättades då, gällande för tre år framåt eller till den 1 april 1940. Lönerna ökades med
varierande belopp på olika orter med i genomsnitt omkring 10 procent.
Med undantag för byggnadsindustrien var näringslivet under sommaren
förskonat från arbetskonflikter. Endast några mindre, lokalt begränsade
arbetsinställelser förekommo. Nya avtalsuppgörelser träffades inom åtskilliga
arbetsområden, såsom statens varv och flygverkstäder, truppförbandens
intendenturverkstä-der, statens järnvägars verkstäder, bagerinäringen, jästfabrikationen,
buteljglasbruk m. fl. Genom de nya kollektivavtalen ökades arbetslönerna inom dessa fack i
allmänhet med mellan 5 och 10 procent.
Jordbrukets kollektivavtal, som utlöpte den 31 oktober, uppsades i slutet av juli
179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>