Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1938 - Mårten Ericsson - Bror Gadelius - Axel Dahlman - August Falck - Herman Kvarnzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Dahlman. August Falck. Herman Kvarnzelius. Oskar Textorius.
Mårten Ericsson, f. 1871. Fil. kand. 1895, avlade kansliexamen 1898. E. o. tjänsteman i
gene-ralpoststyrelseu 1896, aktuarie 1902, sekreterare 1909, amanuens i ecklesiastikdepartementet
1900, expeditionschef där 1914. Konsultativt statsråd i Carl Swartz’ ministär 1917 samt i De
Geerska och von Sydowska ministärerna 1920—21. Kansliråd i justitiedepartementet 1918,
generaltülldirektör 1924, generaldirektör och chef för statskontoret 1930—36. Notarie vid
riksdagar och kyrkomöten under många år. Ledamot av lönekommittén 1902—23, ordförande i
iförsvarsväsendets och allmänna civilförvaltningens lönenämnder 1921—24, ledamot av
statsförvaltningens besparingskommitté 1926 m. m. Ansågs vara landets främste expert i
löneregleringsfrågor. Död den 4 april.
Bror Gadelius, f. 1862. Med. lic. 1893, med. dr och docent i psykiatri i Lund 1896, e. o.
professor i psykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Stockholms hospital 1903,
ordinarie professor i samma ämne 1908, emeritus 1927. Ledamot av medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd sedan 1913, av Vetenskapsakademien 1920. Utgav ett stort antal högt skattade
vetenskapliga och allmänt kulturella arbeten, bland dem monumentalverket »Det mänskliga
själslivet», en sammanfattning av hans livslånga forskningar, »Tro och övertro i gångna tider»
samt »Skapande fantasi och sjuka skalder». Oavlåtligt verksam för humanisering av
sinnessjukvården i landet. »Den svenska läkarkåren har åter förlorat en av sina stora och glansfulla
gestalter och den svenska kulturen en av sina märkesmän. Som kännare av mänskligt själsliv
är Gadelius oöverträffad i vårt land.» (överläkare Sven Stenberg.) Död den 12 april.
Axel Dahlman, f. 1854. Fil. lic. 1884, fil. dr i Uppsala 1898. Lektor i grekiska och latin i
Karlstad 1886, rektor vid h. allm. läroverket där 1895—1919. Ordförande i Karlstads
stadsfullmäktige 1904—14, i dess beredningsutskott 1891—98, ledamot av landsting och skolråd,
ordförande i styrelsen för riksbankens Karlstadskontor 1915—26, i Värmlands museum och
länets fornminnesförening, ledamot av läroverkskommittén 1897—98, vik. läroverksråd m. m.
Utgav ett antal vetenskapliga avhandlingar samt läroböcker i klassiska språk, lokalhistoriska
arbeten, dikter, egna memoarer, kulturhistoriska skrifter, reseskildringar o. s. v. Död den
13 april.
August Falck, f. 1882. Elev vid Svenska teatern i Stockholm 1901, i Helsingfors 1902, vid
Stora teatern i Göteborg 1904, ledde eget sällskap i svenska landsorten från 1905, grundade och
ledde Intima teatern i Stockholm 1907, grundare av och skådespelare vid nya Intima teatern
därstädes 1911—12, därefter turnéledare, föreläsare m. m. Skapade i Stockholm en speciell
Strindbergsteater under närmaste samverkan med diktaren själv och ägnade sig även senare
nästan helt åt tolkandet av Strindbergs dramatik. Skildrade i arbetet »Fem år med Strindberg»
dennes och sin egen verksamhet vid Intima teatern, företog livligt uppmärksammade turnéer
till Oslo och Köpenhamn, spelade själv över allt i Sverige och grannländerna sina speciella
Strindbergsroller, såsom Jean i »Fröken Julie», ryttmästaren i »Fadren», kaptenen i
»Dödsdansen» o. s. v. »En av de mest uppmärksammade personerna inom svensk teater under
seklets första decennier, tillhör han vår teaterhistoria tack vare sitt outtröttliga arbete för att i
bästa mening popularisera Strindbergs verk.» Död den 16 april.
Herman Kvarnzelius, f. 1864. Bleckslagaremästare i Sundsvall. Ledamot av andra kammaren
1900—11, av läroverksutskottet 1904, konstitutionsutskottet 1906—08, bevillningsutskottet 1909—
11 och rösträttsutskottet 1907, ledamot av första kammaren sedan 1912,, ledamot, resp. ordf. i
statsutskottet samt i ett stort antal kommissioner och kommittéer. Landshövding i Kopparbergs
260:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
