Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1938 - Herman Kvarnzelius - Oskar Textorius - Anna Maria Roos - Gustaf Rydberg - Johan Nordling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna Maria Roos. Gustaf Rydberg. Johan Nordling. Herman Sandegren.
(Se efterf. sida.)
län 1922—32. Medverkade vid bildandet av Frisinnade landsföreningen, ledamot av dess
förtroenderåd och verkställande utskott, av liberala samlingspartiets förtroenderåd, ordförande i
första kammarens liberala parti. Riksgäldsfullmäktig 1918, även ordförande i den stora
Staaff-ska nykterhetskommittén 1911, enskild medlare eller ledamot av förlikningskommissioner vrd
snart sagt alla större arbetstvister sedan 1907, chef för Djurgårdskommissionen 1931—34.
God-templarordens chef 1909—14. »Sin mest betydande insats kom Kvarnzelius att gör» som
medlare i arbetstvister. Han hade en lycklig hand med människor av motsatta meningar, och hans
förtrogenhet med hithörande frågor gjorde honom till en mästare att skapa för alla parter
acceptabla mellanlägen.» Död den 17 april.
Oskar Textorius, f. 1864. Debuterade på Folkteatern 1887, tillhörde sedermera olika teatrar
och landsortssällskap samt ledde 1899—1901 och 1902—06 egna sådana, anställd vid
Oscarsteatern 1911—18, från 1915 såsom sceninstruktör, vid Scalateatern i Köpenhamn 1918—20,
förste regissör och konstnärlig ledare vid Stora teatern i Göteborg 1920—25, dess chef sedan 1935.
»Om Oskar Textorius kunde med skäl sägas, att intet rollfack var honom främmande, och även
om han huvudsakligen ägnade sig åt operetten och där liade den största framgången, försökte
han sig också med gott resultat framför allt i lustspelet men även i komedien, ja, till och med
i dramat.» Död den 20 april.
Anna Maria Roos, f. 1862. Genomgick Högre lärarinneseminariet. Debuterade 1894 såsom
författarinna med diktsamlingen »I gryningen» och en barnbok, »Lilla Elnas sagor», vann sedan på
sågo- och barnvisdiktningens område stora framgångar med samlingarna »I Vitavall», »Luve Lulls
sagor», »Gräshoppans visor» m. fi., skrev och tonsatte ett antal populära visor, såsom den
klassiska »Fyra små grisar», medverkade i serien »Läseböcker för Sveriges barndomsskolor» med
de i mycket stora upplagor utgivna arbetena »Sörgården», »I önnemo» och dess fortsättning
»önnemofolk», utgav även dikter, noveller, romaner-och religiösa bokverk, bland dem
»Aderton år», »Tysta djup», »österländska noveller» o. s. v. samt »Fariseism i våra dagar», en
reli-gionshistorisk undersökning av urkristendomen. »Hon var en utomordentligt rik natur och en
stor diktare med sin andes rötter i Sveriges klassiska litteratur från 1800-lalet.» (Aiwa
Uppström.) Död i Bombay den 23 april.
Gustaf Rydberg, f. 1861. Fil. dr 1893 på ett arbete i fransk filologi, vilket belönades med
filosofiska fakultetens pris för förtjänstfull gradualavhandling. Docent i romanska språk i
Uppsala 1893, lektor vid Uppsala högre allmänna läroverk 1896, innehade 1894—1905 olika
förordnanden som vikarierande professor i romanska språk. Ledamot av Humanistiska
Vetenskapssamfundet i Uppsala 1900, erhöll professors värdighet 1909. Läroverksråd 1911,
undervisningsråd 1919—28. Utgav ett antal språkvetenskapliga arbeten av hög förtjänst, medverkade
inom skolöverstyrelsen framgångsrikt vid språkundervisningens omgestaltning. Död den 26 april.
Johan Nordling, f. 1863. Student 1881. Redaktionssekreterare i Idun 1888—1906, tidningens
redaktör till 1915. Utgav ett stort antal skönlitterära arbeten, bland dem »Vera», som utkom i
sju upplagor, folkbildningsromanen »Siljan, en bok om Sveriges hjärta» och
Beethoven-roma-nen »Quasi una fantasia», vilka båda verk blevo bokhandelsframgångar av i Sverige ovanliga
mått, diktsamlingen »Berg och Buda», berättelsecykeln »Gamla bruket» samt diktsamlingen
»Samlad låga». Var på sin tid en av de främsta representanterna för den så kallade
Dalaromantiken, vilken han tolkade med lyriskt sving och vann övertygelse. »Johan Nordling var
säkerligen den, som mest bidrog att popularisera programmet, åtminstone för ungdom.» Död den 9 maj.
261:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
