Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige och krigsutbrottet - Svenska neutralitetsförklaringar, försäkringar från krigförande makter m. m. - Kommitteer, krisnämnder och delegerade för handelsförhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att under inga omständigheter göra ingrepp i Sveriges okränkbarhet och
integritet, utan respektera svenska statsområden. Liknande försäkringar framburos
den 9 september från brittiska och den 17 september från sovjetryska regeringarna.
K. M:t beslöt vidare, att Sveriges resp. legationer skulle, enligt därom ingångna
framställningar, tillvarataga de polska intressena i Tyskland, de tyska i Frankrike
och Egypten samt Sydafrikanska unionens i Tyskland. Sveriges uppdrag såsom
Polens skyddsmakt i Tyska riket förklarades vid utgången av november ha
förfallit till följd av händelsernas utveckling.
På hemställan av ett tyska regeringens särskilda ombud, som infunnit sig i
Stockholm, förklarade sig den 3 september svenska regeringen önska åt alla sidor
upprätthålla de svenska handelsförbindelserna.
Från Polen ingingo efter hand underrättelser, att svenske ministern i Warszawa
under kriget åtföljt polska regeringen till dess olika uppehållsorter samt slutligen
till Rumänien, medan svenska beskickningspersonalen jämte medlemmar av
svenska kolonien i Warszawa den 22 september anlände till Ostpreussen och över
Riga fortsatte till hemlandet.
Svenskar i England och Frankrike uppmanades de sista dagarna i augusti av
vederbörande svenska myndigheter att återvända hem, såvida icke tvingande
skäl för deras kvarstannande förelågo. Platserna på flygplan och ångfartyg till
och från Sverige voro då slutsålda för flera dagar framåt. I mitten av september
avhämtades ett större antal svenska medborgare från Frankrike med de av svenska
statsverket förhyrda ångfartygen Ragne och Regin.
Nordens stats- och utrikesministrar samlades till konferens i Köpenhamn för
att överlägga om läget i Europa (se Vad sig i riket tilldragit 18/9).
Kommitteer, krisnämnder och delegerade för handelsförhandlingar.
Ett antal kommitteer tillsattes och nya krisnämnder m. fl. organ upprättades
undan för undan av K. M:t med början de första dagarna i september. Då
tillkallades av handelsministern såsom sakkunniga, med uppdrag att i samarbete med
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap verkställa planläggning och
eventuellt reglering av viktigare förnödenheter för industriens behov,
överdirektör E. N. Hedulff (ordförande), direktör Bertil Almgren, agronom Ove Jensen,
direktörerna Albin Johansson och Viking Johnsson, överingenjör R. Sundfeldt
samt andre sekreteraren hos Landsorganisationen Gustav Vahlberg. Kommittén
antog benämningen industrisakkunniga, och till dess förfogande ställdes sju
experter på olika specialområden. Emellertid avlöstes kommittén snart av
industrikommissionen (se nedan), som övertog de sakkunnigas uppgifter.
Vidare inrättades en statens vednämnd, som under industrikommissionen skulle
utgöra det centrala verkställighetsorganet för landets försörjning med vedbränsle
och träkol. Genom en kungörelse med giltighet fr. o. m. den 13 september
ställdes samtidigt vedbränslehandeln inom riket under statlig tillsyn. Till nämndens
ordförande förordnades generaldirektören och chefen för domänstyrelsen (se
Vad sig i riket tilldragit 30/11). Vednämnden lät i oktober verkställa en
inventering av landets vedförråd och vedbehov, vilka befunnos ungefärligen täcka
varandra fram till juli 1940. Vedkontor öppnades till ett antal av 23 landet runt.
Handelsministern tillkallade sakkunniga för att som rådgivande organ föreslå
åtgärder för snabb övergång till gasgeneratordrift vid förbränningsmotorer. De
tillkallade voro kommerserådet Axel F. Enström (ordförande), direktör G. K.
H. Andersson, ombudsman F. O. Andersson, jägmästare E. Lindh, tekn. dr N.
Gustafsson och löjtnant L. Cassler. De sakkunniga upprättade omedelbart en
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
