Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsutställningen i New York 1939. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längd av 6 km och en största
bredd av 3 km. Beläget i ett
trist förstadslandskap i östra
New York cirka två svenska
mil från stadens centrum hade
detta ursprungligen
sumparta-de och som avskrädesplats
använda område inga större
naturliga förutsättningar, men
mycket arbete hade nedlagts
på att förvandla det till en
parkanläggning, avsedd att bli
permanent. Denna anläggning
hade bekostats av staden New
York, men i övrigt var
utställningen liksom tidigare
amerikanska världsutställningar
organiserad som ett
privatföretag. Ekonomiskt blev den ett
fiasko. Av det beräknade
besöksantalet, 50 millioner,
nåddes under de sex månader den
var öppen (30 april—31 okt.)
endast omkring hälften, 26
millioner. Beslut fattades
senare om utställningens
öppethållande även 1940, men
anslutningen av utställare syntes
oviss — Sverige avböjde för
sin del officiellt deltagande.
I planläggning och
arkitektur betecknade utställningen
närmast en kompromiss
mellan gammalt och nytt. En
engelsk arkitekturtidskrift
karakteriserade den elakt som
»morgondagens värld, byggd
av gårdagens arkitekter», och man kunde kanske ha tillagt: i en stadsplan från i
förrgår. Planen hade nämligen en utpräglad barockkaraktär med solfjäderformigt
utstrålande huvudgator från en central plats, The Terne Center. I dennas
byggnader hade man däremot sökt skapa ett slags arkitektoniska framtidssymboler:
»trylonen», en 210 m hög tresidig obelisk, och »perisfären», en glob, 60 m i
diameter, i vars inre en jättemodell av »morgondagens stad» kunde beskådas
från två roterande åskådarläktare. I motsatta ändan av planens monumentalt
utformade mittaxel låg utställningens andra huvudplats med den i väldiga
kaskader sprutande Lagoon of Nations och den jättelika festplatsen, Court of Peace,
omgiven av de främmande nationernas avdelningar i enhetligt gestaltade »unit
build-ings» och i fonden Förenta staternas byggnad. De amerikanska delstaternas
avdelningar, till stor del inrymda i rekonstruktioner av historiska byggnader, voro
samlade i en närliggande byggnadsgrupp. I övrigt var området indelat i
systematiska utställningsgrupper för industri, livsmedel, transportmedel etc. Såväl i
formbildning som färghållning hade man strävat efter en viss enhetlighet i utställ-
Trylonen och perisfären — utställningens arkitektoniska
framtidssymboler, omgivna av skulpturer i
kolossalformat.
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
