Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1939. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk revy 1939.
Av civilingenjör AXEL HÄRLIN.
Tjugofem år efter det första världskrigets utbrott släpptes teknikens destruktiva
krafter ånyo lösa på flera håll i Europa, efter långa och intensiva
förberedelser. Vi svenskar hade i regel in i det sista räknat med förnuftets seger och,
vad värre var, på det hela taget också inrättat oss därefter. Sedan olyckan skett,
gällde det bl. a. att dels bota de värsta bristerna i försvarets materiella utrustning,
dels forcera sådana åtgärder till civilbefolkningens skydd som
gasmasktillverkning och skyddsrumsbyggen, dels i möjligaste mån säkerställa den livsviktiga
tillgången på motorbränslen.
Betydande lagringsutrymmen för bensin kommo till stånd, såväl ordinära
cisterner som nedgrävda smärre tankar och stora behållare, insprängda i berg.
För att möta ett läge, när bensin visserligen kan importeras men fartygen hindras
att komma in i Östersjön, utreddes möjligheten att bygga en rörledning från
västkusten till lämplig Mälar- eller ostkusthamn. I en 4 tums ledning tänkte man
sig kunna transportera c:a 200 000 ton per år.
Ett annat projekt med liknande syfte gick ut på att gräva en kanal genom
Falsterbonäset, med anslutande muddringar i Höllviken och Kämpingebukten.
Sulfitspritindustrien, som länge legat i ett nykterhetspolitiskt dödvatten, fick
ny vind i seglen. Nya fabriker förbereddes, och försök igångsattes även med en
längre driven kokningsprocess, som ger större spritutbyte men sämre massa.
Man beslöt väsentligt utvidga flottans skifferoljeverk på Kinnekulle, varjämte nya
uppslag till skifferns förädling bearbetades. — Nya metoder att utvinna flytande
produkter ur trä undersöktes. — På Storemosse i Hässleholmstrakten igångsattes
torvutvinning enligt »fräsmetoden»; i en därtill ansluten fabrik skall torven
förarbetas till briketter, som kunna brännas direkt eller förädlas till oljor och bensin.
Även förbereddes försök med direkt förgasning av frästorv.
I ökad utsträckning inrättade man sig för rening av begagnade smörj- och
transformatoroljor.
Ett flertal firmor igångsatte tillverkning av gasgeneratorer för träkolsdrift av
bilar; även om rusningen avtog, sedan det befunnits att bensinimporten i viss
utsträckning kunde fortgå, har en god grund lagts för eventuellt kommande
bistrare tider. För att ta hand om de stora mängder stybb, som väntas falla vid
träkolens krossning till lämplig storlek, planerades ett par brikettfabriker.
I Stockholm påbörjades dels c:a 15 skyddsrum, insprängda i berg, för
vartdera 300 personer, dels ett större under Hötorget, avsett för 4 000 personer. Detta
spränges ut från ytan och täckes med 1/2 m betong och däröver ett lager
natursten om 1 m tjocklek. En del av skyddsrummet, vilket i fredstid skall användas
till lagerlokal, bygges i två våningar. Bland de många övriga anläggningarna av
detta slag kunna nämnas Nordiska kompaniets skyddsrum för personal och
kunder (kapacitet 2 000 personer) samt ett hos Volvo i Göteborg (1 000 personer).
För enskilda fastigheter kom man under året endast i ett mindre antal fall längre
än till förberedande åtgärder.
För Stockholm planerades ett stadsarkiv, där de sex egentliga arkivvåningarna
skola sprängas ned i Kungsklippan.
Mörkläggningspapper hör numera till livets nödtorft. Ett gott svenskt fabrikat
hade insidan klädd med en tunn aluminiumfolie, som ökar ljustätheten och lyser
upp i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1939/0098.html