Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) / 100 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1939. Av civilingenjör Axel Härlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ungefär 2 000 gengasbilar tillverkades under årets tre sista månader. T. v. ett lastbilchassi: vid förarhyttens bortre sida står gasgeneratorn; på vägen genom det liggande tubknippet kyles gasen och renas därefter i den fyrkantiga lådan pa hitsidan, innan den når motorn. För personvagnar (bilden t. h.) förlades hela gasaggregatet till en liten släpvagn, i tillverkningsorten Göteborg döpt till »eftertanken».

Vid Fords fabriker började man använda infraröda strålar för torkning av
lackeringen på bilar, varigenom stor tidsbesparing ernås. Strålarna tränga genom
färgskiktet och upphetta plåten, så att färgen torkar även inifrån.

Ett nytt hushållsbränsle infördes på den svenska marknaden under namnet
Shellgas. Den erhålles som biprodukt vid raffinering av råolja och består
huvudsakligen av kolvätena butan och butylen. Priset är högt men uppväges av
åtskilliga fördelar: gasen är icke giftig, den har högt värmevärde, och behållarna, i
vilka bränslet förvaras i vätskeform, väga endast en bråkdel mot de för stads-
eller dissousgas brukliga stålflaskorna.

På ett kafé i Stockholm installerades ett elektriskt värmeskåp, uppdelat i ett
stort antal låsbara fack. Personer, som ha sitt arbete i närheten, sätta på
morgonen in sina matboxar i skåpet och ha vid lunchdags maten varm.

Det mångomskrivna roterande smörgåsbordet i den svenska Exporestaurangen
i New York var eldrivet, elvärmt och elkylt. Den centrala delen utgjordes av en
kylplatta, medan i periferien ett antal värmeplattor voro infällda. Ungefär tre
fjärdedelar av ytan befann sig ständigt ute i restaurangen, återstoden i
serveringsrummet för påfyllning.

En hydrofor (tryckklocka för pumpanläggning) med inbyggt kylskåp visades
på Svenska mässan. Det kalla brunnsvattnet, som ofta förnyas under dagens
lopp, håller maten avkyld åt sommarvillans invånare.

En 60×30 m konstfrusen skridskobana anlades på Stadion i Stockholm.
Kylvätskan (klorkalciumlösning) pumpas genom 158 st. 2×60 m långa slingor av
varmförzinkade järnrör, nedbäddade i ett sandlager under gräsmattan. Sanden
vilar på en armerad kaka av särskilt mager betong, som lätt släpper igenom
vatten; därunder ligger ett lager värmeisolerande masugnsslagg och underst ett lager
singel och grus. Isens tjocklek hålles vid 3 à 5 cm. 1 maskineriet ingå tre eldrivna
kompressorer om 100 hk; kylvätskan avkyles till –10 à –22°, alltefter
ytterluftens temperatur.

»Föreningen Rationell Textiltvätt», ett av Ingenjörsvetenskapsakademiens
många dotterorgan, började sin verksamhet. Enbart genom den direkta
nötningen vid tvättproceduren och enbart vid sjukhusen förstöras värden för c:a 1 mill.
kr. årligen; stora besparingar stå därför att vinna genom förbättrade metoder.

En svensk fabrik för tillverkning av medicinska röntgenapparater, viktig ej
minst ur beredskapssynpunkt, sattes i drift. Även tillverkning av fotofilm och
-papper planerades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>