Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Penningmarknaden - Kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Differens
Inlåning: 1939 1938 1937 1939—38 1938—37
Check- och uppsägningsräkning ............ 1 235 1 161 1 001 + 74 +160
Sparkassa ................................. 776 784 729 — 8 + 55
Depositions- och kapitalräkning ............ 2 506 2 292 2 337 +214 — 45
4 517 4 237 4 067 +280 +170
Utlåning:
Reverslån .................................. 2 950 2 688 2 503 +262 +185
Checkräkning ............................... 63!) 493 479 +146 + 14
Inrikes växlar ............................. 1 344 1154_1 134_+190_+ 20
4 933 4 335 4 116 +598 +219
Check- och uppsägningsräkning voro i september uppe i en
maximumbehållning av 1 413 mill. men förlorade under de två närmaste månaderna 179 mill.
Depositions- och kapitalräkning nådde sin högsta siffra i augusti med 2 572 mill.
(den största sedan 1921) och sjönk under de tre följande månaderna med 66 mill.
men visade trots detta en ökning under sista året av 214 mill. eller 9,3 procent.
För samtliga utlåningsräkningar gäller, att omkring hälften av deras ökningar
under året uppstodo efter augusti månad. Medan den samlade inlåningen stigit med
6,6 procent under året, ökades utlåningen 13,8 procent. Detta hade till följd,
att medan bankerna ända fram till augusti mestadels arbetat med ett
inlåningsöverskott, förbyttes detta nu i ett utlåningsöverskott, som för november uppgick
till 464 mill. kr. Omslaget på penningmarknaden blev således mycket utpräglat,
men ränteläget höll sig i stort sett tämligen oberört. Först den 15 december höjde
riksbanken det officiella diskontot till 3 procent, sedan det stått oförändrat i 2%
procent allt ifrån den 1 december 1933. Någon motsvarande justering av övriga
räntesatser skedde däremot ej för resten av året, utan dessa skulle regleras först
från och med årsskiftet.
Bakom inflytandet av den politiska oro, som alltjämt gjorde sig gällande i
världen med växlande styrka, utövade den fortgående förbättringen i det svenska
konjunkturläget en lugnande inverkan på kapitalmarknaden under de första sju
månaderna av året. På den svenska aktiemarknaden pendlade kursrörelserna rätt
oroligt men i allmänhet icke med stora utslag. De rena träföretagens liksom
cellulosaföretagens aktier voro mest känsliga för de skiftande vindkasten, medan
verkstäder och andra industrier rönte mindre påverkan. Omsättningen på Stockholms
fondbörs höll sig tämligen jämn hela första halvåret, men sjönk under hälften av
det månatliga genomsnittet under juli, trots att kursläget då visade en påtaglig
förbättring. Sammanfattade i riksbankens indextal visade kursrörelserna under
februari, juni och juli stigande men under övriga månader fallande tendens. I juli
stod index i 172 mot 169 i januari, men i augusti sjönk den till 166. Efter
krigsutbrottet infördes minimipriser å fondbörsen, varför den fortsatta utvecklingen
i indextalen icke gav uttryck åt det verkliga läget. I november angavs index med
136. Månadsmedeltalet för aktieomsättningen, som under januari utgjort 1 034 000
kr. per börsdag, hade i juli sjunkit till 377 000 kr., steg åter under augusti och
september men sjönk sedan under oktober och november och utgjorde sistnämnda
månad endast 285 000 kr. Av den totala börsomsättningen, 265,6 mill. kr. mot
334,4 mill. året förut, upptogo aktieaffärerna 192,4 mill. mot 265,2 mill. för 1938.
På grund av de nyssnämnda minimikurserna voro några jämförelser mellan kurs-
Kapitalmarknaden.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
