Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Årsskörden - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna repa sig. Undantag utgjorde Gotland, vars skördeförhållanden hela året
ledo av en intensiv torka.
Bärgningsvädret blev för höstsäden idealiskt över nästan hela riket, medan det
för vårsäden något försämrades i de delar av landet, där skördearbetet inföll
under den regniga perioden i slutet av augusti. Även under höslåttern var
bärgningsvädret gott, och tack vare den därefter rikliga nederbörden blev återväxten
på vallarna god, varför i stor utsträckning en andra höskörd kunde erhållas
—-i stora delar av landet större än den första. Det samlade skörderesultatet för hela
landet blev också gott. I Statistiska centralbyråns årsväxtsammandrag
betecknades skördesiffrorna för höstvetet, det utan jämförelse viktigaste sädesslaget, med
3,6 och höstrågen med 3,1 mot resp. 3,8 och 3,0 föregående skördeår (3 betecknar
»medelgod» och 4 »god» skörd). Även vårvetet lämnade ett jämförelsevis gott
resultat och betecknades med 2,9 mot 3,3 året förut. För korn, havre och blandsäd
voro siffrorna något lägre eller ungefär 3,1 mot 3,7 under det för dessa
sädesslag särskilt gynnsamma år 1938. Även skörden av ärter, bönor och vicker låg
något under »medelgod» skörd, medan dessa grupper föregående år lågo något
över medelskörd. Av stort värde var, att rotfrukter, potatis, sockerbetor och
foderrotfrukter i genomsnitt lågo på samma eller t. o. m. något högre nivå än
för 1938.
Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar över det kvantitativa
skörderesultatet av de viktigaste växtslagen i jämförelse med de närmast föregående
åren ställde sig sålunda (i tusental deciton):
1939 1938 1937 1936 1935
Höstvete ..................................................6 961 6 818 5 786 4 612 5 320
Vårvete ....................................................1 558 1 397 i 214 1 247 1 106
Höstråg ....................................................3 648 3 906 3 993 3 351 4 226
Vårråg ......................................................135 142 135 177 121
Korn ..........................................................2 503 2 665 2 066 1 998 2 167
Havre ......................................................12 850 12 808 12 653 12 380 12 743
Blandsäd ..................................................5 962 6 637 5 545 5 498 5 664
Potatis ......................................................18 683 18 726 18 871 18 261 17 406
Sockerbetor ............................................18 999 18 339 20 769 17 926 18 669-
Foderfrukter ..........................................23 489 25 882 27 114 28 390 28 623
Hö från odlad jord ............................45 698 53 388 54 907 47 910 48 439
Hö från naturlig äng ............................5, 521 5 436 5 618 5 588 5 418
Det sammanlagda värdet av 1939 års skörd beräknades av Statistiska
centralbyrån till 1 227,4 mill. kr. mot 1 140,4 mill. kr. för 1938.
Utlandet.
Av förste aktuarien SVEN K. STOCKMAN.
Konjunkturutvecklingen under 1939 stod i stigande omfattning under
inflytande av den genom det politiska krisläget framkallade inriktningen av det
ekonomiska livet på militära ändamål. De rent ekonomiska krafterna gjorde sig
givetvis gällande i och för sig, men i hur hög grad utvecklingen betingas av dessa
eller av statliga åtgärder i en eller annan form undandrar sig ett bedömande. Det
torde emellertid få anses otvivelaktigt, att i vissa länder i Europa, i första hand
Tyskland, rustningarna hade ett avgörande inflytande på allt ekonomiskt
handlande, medan i andra europeiska länder beredskapsåtgärderna hade en mer
begränsad men dock påtaglig verkan. Om man undantar Östasien med dess som
följd av den japansk-kinesiska konflikten betingade förhållanden, torde väl i de
126’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>