Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men även byggnadsverksamheten visade goda siffror. Prisläget var före
krigsutbrottet mycket stabilt på en nivå, som var något högre än under 1938.
Utrikeshandelns värde steg dock mer beträffande exporten än importen.
Handelsbalansens tidigare mycket otillfredsställande läge förbättrades därigenom.
Utvecklingen under 1939 i Frankrike präglades i hög grad av det stigande
förtroendet till den sittande regeringens politik. Den målmedvetenhet, varmed den
sökte reparera skadorna efter den Blumska regimen, kunde icke undgå att verka
stimulerande. En viktig åtgärd i detta hänseende var det principbeslut om höjning
av veckoarbetstiden från 40 till 45 timmar, som genomfördes under våren och
vilket bidrog till den förmånliga utvecklingen i produktionshänseende. Ett annat
uttryck för förtroendet till regeringen var den redan omnämnda återströmningen
av flyktkapital från utlandet.
Vad beträffar Storbritannien karakteriserades första halvåret av en snabbt
fortskridande återhämtning. Den av Economist beräknade »Index of Business
Ac-tivity», som i december stod i 101 (1935 = 100), beräknades för juni preliminärt
till 112% och nådde därmed nästan upp till 1937 års toppläge. Juli månad blev
något svagare med siffran 111%. Produktionsindextalet för första halvåret steg
enligt diagram II med endast 1.7 % i jämförelse med jan.—juni 1938, men då en
avsevärd del av produktionen för rustningsändamål ej synes ingå i indextalet,
ger nämnda procenttal ej full rättvisa åt produktionsutvecklingen. Liksom i
andra länder var stegringen särskilt framträdande beträffande järn- och
stålindustrien, men även textil- och maskinindustrierna samt varvsindustrien visade
god ökning. Däremot var byggnadsverksamheten svagare än under 1938. Prisen
företedde fram till krigsutbrottet endast små förändringar, men nivån var i
genomsnitt lägre än året förut. Utrikeshandeln undergick endast små förändringar,
men en ökning av råvaruimporten kunde konstateras, dels som följd av den ökade
industriella verksamheten, dels synbarligen i samband med lagring.
Konjunkturerna i Storbritannien influerades under 1939 i hög grad av de
intensifierade rustningarna, och en betydande del av den omnämnda
återhämtningen får tillskrivas dessas indirekta verkningar. Näringslivet blev alltmer
rust-ningsbetonat och lades efter krigsutbrottet i mycket stor utsträckning under
statskontroll.
Trots den sedan länge uppdrivna arbetstakten i Tyskland visade 1939 års första
hälft en fortsatt uppgång i produktionshänseende. Enligt diagram II var ökningen
i jämförelse med motsvarande period 1938 8.5 %. Det bör dock hållas i minnet,
att Österrikes produktion inräknades först från mitten av mars 1938. En
jämförelse däremot med 1938 års sista kvartal visar endast ringa uppgång.
Råvarubrist och brist på arbetskraft verkade hämmande, ävensom transportsvårigheter.
Det tyska järnvägsnätet visade sig tidvis ej kunna tillgodose hela trafikbehovet.
Prisläget var liksom tidigare fastlåst. Handelsbalansen var enligt de officiella
siffrorna relativt förmånlig. Från januari till juli (senast tillgängliga siffra)
resulterade samtliga månader utom februari i exportöverskott.
Tyskland fortsatte under året på vägen mot fullständig statskontroll, man
kanske kan säga militarisering av hela det ekonomiska livet. Bristen på råvaror
nödvändiggjorde stora ansträngningar att få fram nya sådana och bristen på
arbetskraft — av konjunkturforskningsinstitutet beräknad till 1 mill. man i början av
1939 — sökte man motverka med en mängd, delvis drastiska åtgärder.
Tvångsförflyttningar av arbetare, ökat utnyttjande av kvinnlig och minderårig kraft,
utsträckt arbetstid, återgång av pensionerade arbetare voro medel, som nyttjades
i detta hänseende. Dessutom tillgreps givetvis rationalisering, bl. a. genom
nedskrivning av antalet modeller eller typer av vissa varuslag.
132’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
