Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) / 185 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1939

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mer och mindre outrerad form samt, för mindre tillfällen, blus och lång kjol. Mycket
fantasifulla, tryckta tyger visades på våren, och de blommiga imprimeerna voro antingen små- eller
också enormt stormönstrade. Även ylletyger i nya, vackra färger och mönster inkommo under
både vår- och höstsäsongerna.

En vårmodell från Mainbocher i marinblå crèpe de chine med tvärrandig taftunderkjol, langetterad i kanten; i mitten en typisk dräkt med veckad kjol och en pikant aftonklänning med svart jerseyliv och blommig kjol; t. h. Molyneuxmodell från höstsäsongen i svart ylle med typiskt kort, vid kjol, knäppt framtill som en korsett.

Flirten med forna tiders modestilar fullföljdes i höstmodet, där framför allt turnyren, detta
förkättrade och utskrattade klädspöke, gick igen i många former. Där icke tyganhopningen och
placeringen var direkt tidstrogen, nåddes en liknande effekt med hjälp av stora rosetter, och de
vertikala draperingarna över höfterna försöktes med mer och mindre god verkan på inte bara
klänningarna utan även kappor. Såsom en naturlig följd av detta mod kommo de lagom
rundade höfterna åter till heders, ja, till och med korsetten återinfördes för att snabbare hjälpa
till att framkalla den plötsligt eftersträvansvärda rondeuren på förut slanka damer.

Om den graciösa empiren levde upp i vårmodet, blev det alltså andra kejsardömet och
80-talet, som tryckte den s. k. nyhetsprägeln på höstmodet. I stil därmed lanserades också mycket
tjocka, tungt fallande stoffer, såsom duchesse och moaréartade siden för aftonklänningarna.
Men vid sidan av dessa förekom också en sträng och strikt typ av aftonkläder, med lång ärm
och utan decolletage, ofta i ylle, klänningar som kanske i stort sett slogo mer an än de stora
stiltoaletterna. En bidragande orsak härtill var givetvis det på hösten förändrade allmänna
tidsläget, som gjorde att de flesta större tillställningar, både privata och officiella, inhiberades.

Hattfloran var liksom de närmast föregående säsongerna ymnig och orolig. Några betecknande
drag för hösten var, att nacken doldes av nedhängande band, blommor, tygdraperingar etc.
samt att chinjongen i skepnad av grova silkenät, vari det halvlånga håret förvarades som i en
påse, uppträdde som ackompanjemang till turnyren. Och det draperade modet sträckte sig också
till huvudbonaden, som ofta hade en orientalisk anstrykning. Den s. k. postiljonhatten hörde till
de favoriserade modellerna. Florets popularitet visade intet tecken till avmattning.

Skorna dominerades framför allt på sommaren av kilhälen, som förekom både i sport- och
strandskor och i eleganta aftonsandaler. Hösten beredde inga större överraskningar. Den enda
verkliga nyheten var användandet av skinn, företrädesvis säl, på kraftiga sport- och
promenadskodon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>