Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Emil Jungner - B. John F. Andersson - Karl Sundberg - Edvard Hammarstedt - Ernst Odelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. John F. Andersson. Karl Sundberg. Edvard Hammarstedt. Ernst Odelberg.
Emil Jungner, f. 1873. Avlade folkskollärarexamen 1896, dövstumlärarexamen 1898, fil. kand.
1911. Ord. lärare vid Manilla dövstumskola 1902, föreståndare för dövstumskolan i
Härnösand 1916, föreståndare för Manilla dövstumskola, rektor vid dövstumlärarseminariet och
inspektor för dövstumundervisningen 1923—38. Innehade en mängd sakkunnige- och
förtroendeuppdrag för ecklesiastikdepartementet, skolöverstyrelsen, fattigvårdsstyrelsen i Härnösand samt
centralstyrelsen för dövstumlärarsällskapet. Utgav arbeten rörande dövstumundervisningen m. m.
Död den 21 januari.
B. John F. Andersson, f. 1862. Innehade 1890—1902 elektroteknisk byrå i Stockholm, startade
1901 där Åskledarkontrollans(alten, donerade 3/4 mill. kr. till det vid Uppsala universitet 1931
inrättade Institutet för högspänningsforskning, förbundet med universitetets första
forskningsprofessur, »Svea och B. John F. Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hänsyn
till atmosfäriska urladdningar». Studerade själv skyddsåtgärderna mot blixten i in- och
utlandet samt framkom med nya betydelsefulla uppfinningar och uppslag. En bland stiftarna av
a.-b. Svensk normaltid. Stadsfullmäktig i Stockholm samt ledamot av en mängd nämnder, råd
och styrelser i Klara församling. Uppfann torkapparater för avmejad sad, konserveringsmetoder
för mjölk genom kolsyra m. m. Död den 1 februari.
Karl Sundberg, f. 1891. Utexaminerad som bergsingenjör vid Tekniska högskolan 1915.
Gruvingenjör vid Guldsmedshytte a.-b. 1915—-18, driftsledare vid AS Porsa Kobbergruber i Norge
1918, platschef vid Orijärvi gruva.-b. i Finland 1919, chef för de geofysiska undersökningarna
vid Centralgruppens emissionsa.-b. 1921, överingenjör vid a.-b. Elektrisk malmletning 1924, dess
verkställande direktör 1930, verkställande direktör för Svenska diamantbergborrningsa.-b. sedan
1934 samt från 1936 även för Dahrén Pile C:o och a.-b. Grundförstärkningar. Erhöll 1935
Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj för förtjänster om den elektriska malmletningens
utveckling. Ordförande i Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och bergsvetenskap
sedan 1936. Utgav avhandlingar om elektrisk malm- och oljeletning saint medverkade bl. a. i
svenska, tyska, engelska och amerikanska facktidskrifter. Drivande kraft vid den snabba
utvecklingen av svenska elektriska malmletningsmetoder, som fått vidsträckt användning över
hela världen, hade förvärvat ett namn, som inom gruvindustrien och även inom oljeindustrien
nått internationell berömmelse. Död den 3 februari.
Edvard Hammarstedt, f. 1861. Student 1881, idkade konststudier i Sverige och Tyskland 1882—
85. Amanuens vid Nordiska museet 1890, intendent 1907—38. Fil. hedersdoktor i Uppsala 1907.
Utgav ett stort antal arbeten rörande etnologisk forskning, såsom »Svenska folket och dess
levnadssätt, seder och forntro» (1902), »Seder vid åkerbruk och boskapsskötsel som härleda sig
från jakt- och fångstriter» (1927), »Vår- och fastlagsbjörn» (1929) m. fi., gav i en mängd
smärre uppsatser uppslag, som senare visade sig synnerligen fruktbara vid utförligare
granskning, verkställde en rad undersökningar med alltmera fördjupade perspektiv och en allt större
kritisk skärpa. »Med Nils Edvard Hammarstedt bortgick den egentlige grundläggaren av den
nyare etnologiska forskningen i vårt land och den man, som tidigare än någon annan gav
Nordiska museet dess karaktär av vetenskaplig institution.» (Dr Gösta Berg.) Död den 9 februari.
Ernst Odelberg, f. 1861. Genomgick Filipstads bergsskola 1884—85. Disponent vid Strömsnäs
järnverk 1895—1932. Hade huvudsakliga förtjänsten av brukets och samhällets kraftiga
utveckling. Styrelseordförande i flera industriella företag, ordförande i Jernkontorets fullmäktige
samt i dess metallografiska institut, i Värmländska bergsmannaföreningen, i styrelsen för
Filipstads bergsskola, Örebro tekniska läroverk m. m. Död den 9 februari.
252’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
