Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Anders Lindstedt - Sigfrid Lindstam - Tor Roxendorff - Gustaf Ehrnberg - Karl Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Lindstedt. Sigfrid Lindstam. Tor Roxendorff. Gustaf Ehrnberg.
i riket 1890—1902, lärare vid artilleri- och ingenjörhögskolan 1896—1902, regeringsråd 1909—
16, ordförande i socialförsäkringskommittén, president i försäkringsrådet 1917—24, pres. i
styrelsen för Tekniska högskolan 1921—33, ordförande i styrelsen för statens pensionsanstalt
1925—33. Ledamot resp. ordförande i talrika kommitteer på socialförsäkringens område m. m.
Ledamot av Kungl. Fysiografiska sällskapet i Lund 1883, av Vetenskapsakademien 1889.
»Lindstedt var ej endast en vetenskaplig kapacitet, han hade också utpräglad praktisk begåvning,
vilken bl. a. tog sig uttryck i det av honom utarbetade förslaget till Tekniska högskolans
omorganisation. Av största betydenhet var han som ledare av det sociala försäkringsarbetets
utredning i vårt land. Han övade ett bestämmande inflytande på alla grenar av detta område, och
särskilt bär folkpensioneringen hans signatur. Han betecknades också såsom världens främste
försäkringsmatematiker.» Död den 16 maj.
Sigfrid Lindstam, f. 1879. Fil. dr 1910. Lektor i Jönköping 1915, vid latinläroverket i
Göteborg sedan 1920, docent vid Göteborgs högskola från 1920, vid flera tillfällen t. ti professor i
grekiska vid Lunds universitet och vid Göteborgs högskola. Tillhörde den krets av klassiska
filologer, som vid sidan av en omfattande verksamhet i skolans tjänst med framgång fullföljt sina
vetenskapliga forskningar, koncentrerade till en början kring den bysantinske författaren Georgios
Lakapenos, samlade material under vidsträckta forskningsresor i Grekland, Turkiet, Italien,
Frankrike och England, utgav 1924 den första editionen av detta verk samt senare andra
avhandlingar, skrev i Norstedts världshistoria kapitlen om bysantinska tiden. Död den 20 maj.
Tor Roxendorff, f. 1884. Student 1904, genomgick Schartaus handelsinstitut samt Högre
bergsskolan i Filipstad, idkade studier utomlands och vid större svenska industriella anläggningar.
Anställdes 1909 vid Teknisk Tidskrift, 1913 teknisk chef vid Stockholms Dagblad, dess v.
verkställande direktör 1917, verkställande direktör 1919, teknisk direktör samt v. verkställande
direktör i Dagens Nyheter sedan 1920. Ordförande i Pressens pensionskassa, styrelseledamot i
Tidningarnas arbetsgivareförening, Svenska Tidningsutgivareföreningen m. fi. organisationer,
anförtroddes inom sitt fack en mängd ofta mycket svåra uppdrag, som han slutförde med
sakkunskap och skicklighet. Död den 20 maj.
Gustaf Ehrnberg, f. 1867. Avlade hovrättsexamen 1889, v. häradshövding 1894. Borgmästare i
Simrishamn sedan 1898 och en av hörnpelarna i stadens kommunala liv. Ledamot av landstinget
sedan 1900, dess ordförande från 1930, av första kammaren sedan 1931, av
konstitutionsutskottet m. m. Beklädde i länet och staden ett stort antal förtroendeposter samt tog livlig del
i högerns organisations- och valarbete. Död den 23 maj.
Karl Bohlin, f. 1860. Fil. dr 1886. Under olika perioder amanuens vid observatorierna i
Uppsala och Stockholm, tjänstgjorde vid de astronomiska räkneinstituten i Berlin och S:t Petersburg,
utnämndes 1897 till Vetenskapsakademiens astronom och chef för Stockholms observatorium
samt professor i astronomi vid Stockholms högskola, emeritus 1927. Utgavt arbeten i den
teoretiska astronomien, speciellt den s. k. störingsteorien, vars problem han löste genom två
berömda arbeten 1898 och 1902, vilka betecknas såsom ett av de viktigaste bidragen till
himmelsmekaniken sedan Laplaces och Lagranges dagar, ägnade sig även senare åt ingående och
djupsinniga undersökningar rörande vissa specialfall av trekropparsproblemet. »Hans iakttagelser
av planeten Mars och teckningar över de omstridda ’kanalerna’ buro vittne om hans sällsynta
observationsförmåga och skarpa syn. Han gav för första gången uttryck åt många av de
kosmologiska ideer, som långt senare utformats av andra forskare.» Död den 25 maj.
261’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
