Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland anfallet av Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
President Kallio mottager i sitt ämbetsrum Rysslands krav av förste adjutanten överste Paasonen,
själv medlem av den finska förhandlingsdelegationen.
hängighet. Kalinin gav ett lugnande svar. Ingenting blev känt rörande Sovjets
avsikter eller krav visavi Finland, men efter ytterligare ett par överläggningar med
Stalin och Molotov ansåg Paasikivi situationen kräva, att han reste hem för att
träda i personlig kontakt med sin regering för att dryfta de ryska kraven, vilka,
enligt vad som på officiellt håll medgavs, voro allvarliga nog.
Paasikivi återvände ej till Moskva förrän den 21/10, försedd med ett finskt
förslag och åtföljd av finska arbetarrörelsens ledare, finansminister Tanner.
Långvariga överläggningar höllos två dagar senare i Kreml, och ett nytt, i viss mån
modifierat skriftligt ryskt förslag framlades, med vilket de båda finska
delegaterna återvände till Helsingfors den 24/10. Vid deras återkomst dit orienterades
regeringen om de nya ryska förslagen, och senare informerades även partiledarna
härom. När den 31/10 Paasikivi och Tanner tillika med Finlands främste expert
på ryska språket, statsrådet Hakkarainen, reste tillbaka till Moskva, medförde de
ett regeringsförslag, bakom vilket stod en enhällig finsk riksdag. Rörande de
ryska kraven hade hittills endast mer eller mindre obestämda rykten varit i svang,
men samma kväll skapade Molotov en ny situation genom att i ett radiotal avslöja,
vad Sovjet fordrade. Realiter skulle en finsk eftergift ha inneburit samma
själv-uppgivelse för Finland som för de baltiska staterna. De av Molotov såsom »mycket
blygsamma» betecknade kraven gällde nämligen — förutom överlämnande av
några öar i Finska viken — arrenderätten till »ett litet stycke finskt territorium
vid Finska vikens utlopp (Hangö) att användas som flottbas» samt att
landgränsen norr om Leningrad »skötes ett par dussin kilometer mot norr». I gengäld
erbjöds Finland ett dubbelt så stort stycke i Ryska Karelen. Beträffande Ålands-
293’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>