Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa - Tjeckoslovakien förvandlat till tyskt protektorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormaktskriget i Europa 1939.
(Se även Kronologisk översikt över utrikeshändelserna.)
Tjeckoslovakien förvandlat till tyskt protektorat.
I)å papperet hade efter stormaktsavtalet i München om Tjeckoslovakien de nya
förhållandena i Masaryks och Benesjs forna republik ordnäts genom
autonomilagarna för Slovakien och Karpato-Ukraina den 19 november 1938, varigenom
en trialistisk stat åstadkommits med vidsträckt autonomi för delarna och med
Prag som centralmyndighet för utrikespolitik, försvar och finanser. I
verkligheten voro de östliga delstaterna varken livsdugliga eller villiga att underordna
sig de federala myndigheterna. Fastän ekonomiskt beroende av Tjeckien, bedrevo
både Slovakien och Karpato-Ukraina systematiskt opposition och sabotage mot
centralregeringen i Prag. I Bratislava sutto i regeringen representanter för
Hlinka-rörelsen, vilken vid kommunalvalen sommaren 1938 visat sig vara en minoritet
inom folket med blott en tredjedel av avgivna röster, och till Chust,
Karpato-Ukrainas nya huvudstad, strömmade en mängd äventyrliga ukrainare för att
organisera det väntade befrielseverket bland sina förtryckta bröder i Polen och
Sovjetryssland. Styrelsemetoderna likriktades efter nazistiskt mönster med
antisemitism och dylikt i släptåg. Segslitna tvister pågingo med Prag om
skattepolitiken i Karpato-Ukraina och autonomiens utvidgning i Slovakien, där man bland
annat fordrade uppsättandet av egen armé. Den organiserade tyska minoriteten
understödde ivrigt dr Josef Tisos regering, som till sist gick så långt i
självrådighet, att den oberoende av Prag sände två ministrar till Berlin för att förhandla
om Slovakiens medverkan i tyska fyraårsplanen.
I Prag voro presidenten Hacha och regeringschefen Beran under ständigt tryck
från Berlin, som särskilt energiskt begärde att få utlevererad så stor del av
statsbankens guldkassa, som pro rata parte ansågs tillkomma sudettyskarna. En tysk
exterritoriell autostrada från Breslau till Wien tvärs igenom Mähren via Brünn
hade beviljats, likaså privilegier åt den tyska minoriteten utan motstycke i något
annat land samtidigt med att den tjeckiska befolkningen fått vidkännas allehanda
inskränkningar i de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Man skulle ha trott, att Tjeckien varit så inringat och förödmjukat, att
regeringen saknat både håg och resurser att sätta sig i respekt hos de motspänstiga
delstaterna. Efter upprepade intermezzon, igångsatta av ukrainska irreguljära vid
gränsen till Ungern, det svåraste 11/1 nära Chust, sände dock Prag general
Prschala dit. Denne placerade sig 18/1 som inrikesminister och avsatte den mest
komprometterade kollegan Revay, något som framkallade kraftiga protester i Prag
från karpato-ukrainskt håll. Den 21/1 besökte tjeckoslovakiske utrikesministern
Chvalkovsky på anmodan Hitler och dryftade tysk-tjeckiska frågor. Följder av
detta samtal blevo bland annat, att tyska trupper för framtiden skulle få dirigeras
genom Tjeckoslovakien, varjämte Prag lovade att uppsäga avtalet med Moskva.
De slovakiska separatiststrävandena hade länge berett Pragregeringen
bekymmer och ansågos på officiellt håll hota republikens existens. Den 10/3 ingrepo
pragmyndigheterna mot de uppstudsiga, liksom tidigare skett i Karpato-Ukraina.
De tjeckiska ministrarna höllo ett mer än 12 timmar långt sammanträde med de
slovakiska ministrarna Sidor och Teplansky, varvid dessa vägrade att avge en
deklaration om trohet mot republiken och vidhöllo sina separatistiska krav. Följ-
300’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
