Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa - Albanien blev italiensk lydstat - Polens fjärde delning fullbordad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underrättades om, att italienarna kommit för att rädda Albanien.
Invasionstrupperna mötte ej något nämnvärt motstånd utom i Durazzo, där de albanska
avdelningarna under konung Zogus personliga ledning gjorde ett försök till försvar,
men snart nog besegrades. Drottning Geraldine flydde med sin nyfödde son till
Forina i Grekland, dit också kung Zogu följande dag anlände, varefter paret med
Zogus tre systrar och drottningens mormor fortsatte till Saloniki. Även
regeringen flydde.
Knappt trettio timmar efter landstigningen hade de italienska trupperna
krossat det albanska motståndet och hunnit reparera de broar, som de retirerande
albanerna sprängt i luften. Tirana intogs av en bataljon grenadjärer, vilka
flyg-ledes förflyttades från Taranto till Tirana. Ockupationen fortsattes och
fullbordades under de närmast följande dagarna.
Vid de förhandlingar, som förts före invasionen, hade italienarna krävt
fullständig överhöghet över Albanien. Rom skulle sålunda få rätt att när som helst
landsätta trupper där, övervaka och kontrollera alla fästningsanläggningar samt
tillvarataga Albaniens intressen i utlandet. Italienare i Albanien skulle få samma
rättigheter som albanerna själva, albanska utrikesministeriet skulle indragas och
Italiens minister i Tirana bli medlem av albanska regeringen.
Den 12/4 samlades konstituerande nationalförsamlingen i Tirana och beslöt
erbjuda Albaniens krona åt konung Victor Emanuel och dennes avkomlingar,
varigenom Albanien förenades med Italien i en personalunion. En ny regering
tillsattes av nationalförsamlingen med Sjefket Verlace som konseljpresident.
Följande dag accepterade italienske konungen Albaniens krona, som han den 16/4
mottog vid en högtidlighet i Quirinalen. Fyra albaner blevo medlemmar av Roms
senat. Den 13/4 beslöt albanska regeringen, att landet skulle utträda ur N. F.
Albaniens ockupation väckte farhågor på västmaktshåll, där den betraktades
som upptakten till en eventuell marsch mot Grekland eller Turkiet och gav
impulsen till den längre fram givna garantien åt dessa länder. Även i Jugoslavien
väckte annexionen oro liksom i arabländerna. Protestmöten höllos i Syrien, Irak
och Palestina. I engelska underhuset uttalade Chamberlain sin besvikelse över
Mussolinis aktion, men förklarade samtidigt, att det engelsk-italienska avtalet •—
tack vare vissa lugnande försäkringar, som il Duce avgivit — ej komme att
uppsägas.
Polens fjärde delning fullbordad.
Polens bortgångne president Pilsudski var på sin tid genast på det klara med,
att Europa i och med nazismens genombrott i Tyskland och Hitlers makttillträde
inträtt i en starkt dynamisk period. Han drog också härav sina slutsatser för den
polska utrikespolitikens vidkommande och undertecknade 1934 det tioåriga
polsk-tyska vänskapsfördraget, som ända fram till Münchenavtalet gav
Warszawadiplomatien möjlighet att avbalansera krafterna mot varandra inom dess vida
intressesfär i Östeuropa. Polske utrikesministern Beck lät sig länge ledas av
övertygelsen, att jämvikt måste skapas mellan de polsk-franska och polsk-tyska
förbindelserna, men följde å andra sidan misstroget Sovjets förehavanden, ställde
sig misstänksam mot rysk-franska samarbetet och föll tillbaka på Pilsudskis
anti-ryska inställning. Dock höjdes redan från början röster i Polen, som protesterade
mot alltför långt drivet hänsynstagande till tyska krav, protester som riktade sig
mot Tredje rikets intrång i Danzig, mot det ökade tyska trycket i Centraleuropa
och mot en polsk politik, som skulle leda till ökad kyla i förhållandet till
västmakterna och ställa ett isolerat Polen mot Hitlers Tyskland. Kom så Österrikes
Anschluss, som bl. a. stängde vägen för den polska transitotrafiken västerut, in-
306’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
