Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget i Kina 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av engelsmän skulle upphöra. Däremot skulle spärren kvarstå, tills England ändrat
hållning.
Tre dagar senare intensifierades åter blockaden, och endast fem av de sju
ingångarna till koncessionen höllos öppna. Utifrån erhöll ingen tillträde. Samtidigt
igångsatte japanerna en kraftig anti-engelsk propaganda bland de kinesiska
invånarna. Den 2/7 blev en engelsk yngling John Anderson kroppsvisiterad och
misshandlad vid spärren. I en deklaration i Tientsinfrågan samma dag återupprepade
de japanska myndigheterna jämte den provisoriska nordkinesiska regeringen de
krav, som riktats till de engelska och franska koncessionsmyndigheterna. Följande
dag åtstryptes tillförseln av livsmedel till koncessionen ytterligare.
Den 4/7 måste förre kinesiske statsministern Wang Ching-wei, som gått Japans
ärenden, efter tre dagars överläggningar i Peiping med representanter för
Nan-king- och Peipingregeringarna avstå från planen att bilda en kinesisk
centralregering.
Samtidigt utkämpades på 16 kilometers front vid Manchukuos gräns ett stort
slag vid Khailar mellan de japansk-manchuriska och sovjet-mongoliska
trupperna, som med längre eller kortare avbrott fortsatt de föregående år inledda
fientligheterna. Slaget slutade med allmän reträtt för de sovjet-mongoliska
styrkorna.
Trakasserierna i Tientsin fortsatte. General Homma vägrade mottaga
befälhavaren för de engelska trupperna i Kina, general Grasset, engelska undersåtar
skymfades och de japanska ingreppen i sjöfarten ökades.
Den 11/7 tillställde borgmästaren i Hankow Chang Shen-li de franska
koncessionsmyndigheterna i staden en not, vari fransmännen anklagades för att
motarbeta upprättandet av fen ny tingens ordning i Kina. Vidare krävdes, att vissa
kineser, som arresterats av koncessionspolisen, skulle frigivas, och förklarades,
att koncessionen komme att blockeras samt avstängas från värme- och
elektricitetstillförsel, om ej fransmännen »visade prov på uppriktighet» och uppfyllde
de kinesiska myndigheternas krav. Dessa avvisades emellertid av franske konsuln.
Den japanska anti-engelska agitationen inskränkte sig under den närmaste tiden
ej enbart till Kina. Även i Japan spreds rörelsen som en löpeld. På varenda
telegrafstolpe i Japan uppsattes anti-engelska flygblad, och 5 000 demonstranter
samlades 14/7 utanför Englands Tokioambassad. Mot engelska konsulatet i Tsingtow
kastades bomber. I Kaifeng beordrades alla engelsmän att lämna staden. Det 17/7
utfärdade Peipingregeringen en förordning om valutakontroll, ett beslut, som
innebar ett hårt slag mot den utländska handeln, då alla exportörer måste erhålla
valuta genom de japanska bankerna.
Den 15/7 började efter upprepade engelska framställningar i Tokio
diskussioner mellan engelske ambassadören sir Robert Craigie och japanske
utrikesministern Arita om de frågor, som utgjorde bakgrunden till Tientsinkonflikten.
Japans principkrav var, att England skulle erkänna det nya läget i Östasien.
Endast genom samarbete med Japan kunde de länder, som hade intressen i Kina,
hoppas få behålla dessa. Förhandlingarna fortsatte med korta avbrott under den
följande veckan. Den 22/7 kunde japanska utrikesministeriet utsända ett
meddelande, vari det hette, att överenskommelse nåtts i de allmänna frågor, som
utgjorde bakgrunden till Tientsinläget. I överenskommelsen erkände England
japanska arméns rättighet att vidtaga åtgärder för att skydda sin existens och
säkerhet och vidmakthålla allmän ordning i de besatta områdena. Vidare skulle
England icke uppmuntra åtgärder, som kunde hindra japanska arméns aktioner.
I en den 24/7 avgiven underhusdeklaration försäkrade Chamberlain, att
överenskommelsen ej innebar någon förändring i Englands Kinapolitik och att England
vid kommande förhandlingar — dessa öppnades samma dag i Tokio — ej skulle
332’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
