Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1939 - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norden 1939.
Norge.
Norges regering 1939:
Ministären Nygaardsvold.
N y g a a r d s v o 1 d, J., statsminister; därjämte
arbetsminister till 1/10.
K o h t, H., utrikesminister.
Bergsvik, K., finansminister till 30/6.
Torp, O., socialminister till 30/6,
finansminister fr. 30/6.
Madsen, A., handelsminister till 30/6.
Lie, T., justitieminister till 30/6,
handelsminister 30/6—1/10, folkhushållningsminister fr.
30/6.
W o 1 d, T., justitieminister fr. 30/6.
Frihagen, A., handelsminister fr. 1/10.
S t ö s t a d, S., socialminister fr. 30/6.
Hjelmtweit, N., kyrkominister.
M o n s e n, Fr., försvarsminister till 22/12.
Ljungberg, B., försvarsminister från 22/12.
Ystgaard, H., jordbruksminister.
H i n d a h 1, O., arbetsminister fr. 1/10.
Under trontalsdebatten i norska stortinget i februari förklarade statsminister
Nygaardsvold med hänvisning till de krafttag för försvaret, som han ansåg
ha tagits under innevarande och tidigare budgetår, att han icke ämnade föreslå
några extra anslag till dithörande ändamål, varför han ansåg det onödigt att
sammankalla partierna till förhandlingar i frågan. Liksom sin svenske kollega
fann han icke situationen i världen så hotande, att några ytterligare åtgärder
vore av nöden. I militärutskottets betänkande rörande härens budget beklagade
emellertid majoriteten, att försvarsdepartementet ej i sitt förslag medtagit det
nödvändiga för ett rationellt vidmakthållande av byggnader och material, och
högerrepresentanterna framhöllo, att vad som uppförts icke på långt när
motsvarade de krav, man i denna oroliga tid måste ställa på landets beredskap.
Hären saknade enligt deras uppfattning materiel för 25 millioner kr. och flygvapnet
för 10 millioner för lantförsvarets bringande i stridsdugligt skick. Såsom
föredömen framställdes Sverige och Finland. Även norske arméchefen, general Laake,
kritiserade i en intervju det knappa anslaget till försvaret, vars brister han ansåg
icke kunna täckas inom rimlig tid med det ordinarie anslaget. Han krävde främst
ett stärkt flygvapen och en komplettering av arméns materiel. Stormakternas
starka upprustning under de senaste åren hade ökat faran för ett snabbt
igångsatt krig av stort omfång.
De europeiska händelsernas utveckling visade blott alltför snart, att de
varnande rösterna haft rätt, och tvingade hastigt nog hr Nygaardsvold att ändra
mening. Tjeckiens införlivande med Tyska riket talade sitt tydliga språk liksom
annexionen av Memel och Albanien. Följden blev, att norska regeringen den 14/4
framlade förslag om ett extra ordinarie anslag till försvaret på inalles 20
millioner kronor. Meningarna om de föreslagna beloppens effektivitet voro rätt delade*
och speciellt bland sakkunniga militärer och i borgerliga kretsar fann man dem
alltför små. Arbetarpartiet var däremot belåtet. I varje fall hade den
försvarsnihilistiska linjen spelat ut sin roll i Norge, ett faktum, som ytterligare belystes
340’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
