Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1940. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln - Årsskörden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna. Svenska Handelsbankens fraktindex omlades därför från maj månad till
att endast omfatta östersjöfrakter med augusti månad 1939 = 100. Enligt denna
utgjorde indextalet för maj 230, men sjönk sedan till 215 i juli, varefter det
oavbrutet steg, så att det i november stod i 285. Främst var det träfrakter som
ökades — till ungefär 3% gånger augustinivån 1939 — medan frakterna för trämassa
endast böjdes med omkring 120 procent. De samlade förlusterna för den svenska
handelsflottan sedan krigets början t. o. m. november 1940 uppgingo till 74 fartyg
om 179 958 bruttoton, varvid 392 personer omkommo. Dessutom hade 4 fiskefartyg
om 162 bruttoton förlorats, varvid 18 personer omkommo. Vid årets början
omfattade handelsflottan 2 240 fartyg om 1 622 042 bruttoton och hade vid utgången av
november minskats till 2 217 fartyg om 1 547 739 bruttoton. 51 fartyg hade således
under året tillkommit genom inköp eller nybyggnader, men de voro av mindre
storlek än de som förlorats.
Icke på många år har det svenska jordbruket visat ett så klent resultat som för
1940. Våren var torr och kall, och höstsäden tog skada av starka nattfroster, så att
man på många håll måste så om. Torkan fortsatte med hög värme under juni och
halva juli. Först under senare delen av juli föll regn men då mycket ojämnt i olika
delar av landet och tyvärr alltför sent för att en mera väsentlig förbättring skulle
kunna inträda. Särskilt var Gotland illa utsatt, och såväl vete- som höskörd hotade
där att slå alldeles fel. Under senare delen av juli och hela augusti föll rikligt med
regn, och i vissa trakter i västra Sverige uppgick nederbörden till nära dubbelt
mot normalt. Härigenom försämrades även bärgningsvädret för vårgrödan, medan
däremot höstsäd och hö redan hunnit skördas. Nederbörden medförde dock en
betydande förbättring för potatis och rotfrukter, och även för vallarna betydde
den en återhämtning av stort värde för betet, men någon andra grässkörd kunde
man icke erhålla. Det samlade skörderesultatet stannade därför långt under det,
som i en lång följd av år inhöstats. I Statistiska centralbyråns
årsväxtsammandrag betecknades skördesiffran för höstvetet med 1.6 mot 3.6 året förut och
höstrågen med 2.5 mot 3.1 (3 betecknar medelmåttig skörd och 2 betydligt under
medelmåttig skörd). För vårvete och vårråg, vilka dock ej på långt när spela samma
roll i vår folkförsörjning som höstsäden, var ställningen något bättre med siffrorna
2.7 och 2.4 mot resp. 2.9 och 2.8 för skördeåret 1939. Även för korn, havre och
blandsäd lågo skördesiffrorna betydligt under fjolårets, medan ärter, bönor och vicker
gåvo i det närmaste samma resultat. Potatis, sockerbetor och foderrotfrukter hade
stått sig utmärkt, och för potatis betecknades resultatet med 3.6 mot 3.1 året förut,
medan sockerbetor och foderrotfrukter lågo något över 3 eller i ungefär samma
nivå som 1939.
Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar över det kvantitativa
skörderesultatet av de viktigaste växtslagen i jämförelse med de närmaste föregående
åren ställde sig sålunda (i tusental deciton):
1940 1939 1938 1937 1936
Höstvete .................................... 2 773 fi 961 6 818 5 786 4 612
Vårvete .................................... 1 544 1 558 1 397 1 214 1 247
Höstråg .................................... 2 750 3 648 3 906 3 993 3 351
Vårråg ..............................................................................87 135 142 135 177
Korn .......................................... 1 925 2 503 2 665 2 066 2 998
Havre ....................................... 10 416 12 850 12 808 12 653 12 380
Blandsäd ................................. 5 239 5 962 6 637 5 545 5 498
Potatis .................................... 23 333 18 683 18 726 18 871 18 261
Sockerbetor .............................. 18 593 18 999 18 339 20 709 17 926
Foderrotfrukter ........................ 23 737 23 489 25 882 27 114 28 390
Hö från odlad jord .................. 31 811 45 698 53 388 54 907 47 910
Hö från naturlig äng .................. 3 340 5 521 5 436 5 618 5 588
Årsskörden.
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
