Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1940. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriförbandets produktionsindex.
(1935 = 100.)
grad. Under sommarmånaderna blev allt mer av de stora statliga beställningarna
levererat utan att nya order i samma män tillkommo, och under tredje kvartalet
framträdde t. o. m. vissa tecken, som tydde på en sänkning av priserna. De
ständigt ökade kostnaderna för bränsle och vissa råvaror motverkade dock en
prissänkning, och i stort sett förblev prisläget därför tämligen oförändrat året ut.
Inom verkstadsindustrien var sysselsättningen under året högre än någonsin.
En obetydlig avmattning under maj och juni följdes av en ny återhämtning under
resten av året. Industriförbundets produktionsindex för maskinindustrien, som
under sista kvartalet nått ett månadsmedeltal av 143, steg under de följande tre
månaderna till 146 men sjönk under andra kvartalet till 144. Under
juli—september ökades det till 145, men för oktober angavs det med 149, den högsta siffra som
någonsin förekommit. Inom flera verkstadsföretag hade de förhållanden, som
framkallats genom bristen på bensin och oljor, medfört en ökad produktion av
ersättningsartiklar. Sålunda hade velocipedtillverkningen och framställningen av
aggregat för trä- eller kolgasdrivna fordon kraftigt blomstrat upp.
Byggnadsverksamheten var kanske det område, som hårdast drabbats av de rådande
konjunkturerna, och under september hade antalet beviljade byggnadslov nedgått till mindre
än en tiondel av vad det var ett år tidigare. De svenska varven förlorade genom
kriget en väsentlig del av sina regelbundna reparationsarbeten. Däremot voro
ny-beställningarna av handelstonnage rätt omfattande, under våren uppskattade till
omkring 600 000 dödviktston, varav två tredjedelar beställts av utländska rederier.
Därtill kom en del nybyggnader för den svenska marinen. Härigenom hade
varvsindustrien god sysselsättning under året.
Den utrikes sjöfarten var redan i början av året av ringa omfattning och
utgjorde i januari endast omkring tre fjärdedelar av det normala. Isbarrikaden i
februari och nordsjöspärren från april reducerade sedan fraktfarten till mindre
än hälften av vad den var närmast föregående år, på samma gång som den
begränsades nästan helt till östersjöhamnar. Sålunda omfattade det lastförande ång- och
motortonnaget från januari—oktober endast 6 963 000 nettoton mot 16 073 000
nettoton för samma tid 1939, medan det avgående tonnaget på samma slags fartyg
uppgick till 8 581 000 ton mot 16 007 000 ton för de 10 första månaderna året förut. Sedan
april ansågos c:a 915 000 dödviktston av svenska handelsflottan ha befunnit sig
utanför sjöfartsspärren, och av de övriga måste ett flertal större fartyg, isynnerhet
motorfartyg och tankfartyg, läggas upp i brist på sysselsättning. Den 1 juni
uppgick det upplagda tonnaget (om minst 300 bruttoton) till 454 000 ton, men två
månader senare hade c:a 85 000 ton därav åter kunnat sättas i trafik. Under de
följande månaderna hade ytterligare en del upplagt tonnage ånyo tagits i anspråk.
Fraktnivån, som redan under slutet av 1939 stigit våldsamt, låg i början av april
mer än 6.5 gånger så högt som före krigsutbrottet. Därefter var den vad
nordsjötrafiken och de transoceana traderna angår svår att beräkna efter de gamla meto-
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
