Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konrad Elméus. Eliel Löfgren. Johan Götlind. Fanny Bråte.
Johan Götlind, f. 1887. Fil. dr 1918. Docent i nordisk folkmåls- och folkminnesforskning vid
universitetet i Uppsala 1928. Sekreterare i Västgöta folkmålskommitté och medarbetare vid
landsmålsarkivet i Uppsala sedan 1918, föreståndare för dess folkminnesundersökningar 1928—30.
Utförde en lång och resultatrik forskargärning, som berört stora delar av nordisk språk- och
folklivsforskning. Utgav en samling »Visor tryckta i år» och avhandlingar om folkdanser och
sånglekar, redigerade delen »Idrott och lek» i samlingsverket Nordisk kultur samt författade själv
avdelningen »Idrotter och friluftslekar», tog initiativet till registreringen av landsmålsarkivets
folkminnesmaterial. Hans arbeten på dialektforskningens område vittna om en djup lärdom och
skarp kombinationsförmåga. Död den 11 april.
Fanny Bråte, f. 1861. Studerade vid Konstakademien, erhöll kungliga medaljen 1885, företog
därefter vidsträckta studieresor i Europa. Målade ett stort antal interiörer, rena genretavlor samt
porträtt, landskap och stilleben, däribland »Födelsedagen», som förvärvats av Nationalmuseum,
»Konstvänner», »Namnsdag» och »Sol i Stugan», ägnade sig med förkärlek åt barnporträtt, särskilt
känd som akvarellmålare. Död den 24 april.
Ida von Schulzenheim, f. 1859. Elev vid Konstakademien 1878—84, studerade målarkonst i Paris
från 1888, djurmålarinna. Erhöll vid världsutställningen i Paris 1889 mention honorable för en
hundmålning, erövrade sedan många utmärkelser, bl. a. guldmedaljen vid Chicagoutställningen
1893 samt kungliga medaljen på Konstakademiens utställning 1891. Bildade 1910 föreningen
Svenska konstnärinnor, ordförande där, utgav tidskriften Konst, deltog i bildandet av
Gästriklands hemslöjdsförening och var långa tider dess ordförande. Intog under många decennier en
rangplats bland Sveriges målarinnor på grund av såväl sin konst som sin stora
organisationstalang. Innehade medaljen Litteris et artibus. Död den 24 april.
Hjalmar Meissner, f. 1865. Elev vid konservatoriet i Stockholm 1875—81, i Paris 1882—84.
Kapellmästare i Kristiania l1,^ år, vid Nya teatern i Stockholm 2 år, vid Svenska teatern i Helsingfors
5 år, musikdirektör vid Kalmar regemente 1889, ledare för kalmariternas sommarkonserter i
Blanchs Café i Stockholm, kapellmästare vid Albert Ranfts operettscener sedan 1897 och med kor-
Ida von Schulzenheim. Hjalmar Meissner. Mathilda Taube. Vilhelm Vessberg.
(Se efterf. sida.) (Se efterf. sida.)
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
