Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthur Gerle. Nils Lundahl. Martin Koch. Sigurd Schartau.
tare avbrott under tre decennier, dirigent vid Operan 1908—10, vid Orkesterföreningen i
Göteborg 1914—19, vid Konsertföreningen i Stockholm under ett tiotal år, gästdirigent vid
orkesterföreningarna ute i landet, gav musikaliska soareer i Stockholms Borgarskola, flitig
föredragshållare i radio. Komponerade pianostycken, militärmusik m. m., utgav memoarer, teaterhistorier
o. s. v. En av sin tids mest populära stockholmare. Död den 28 maj.
Mathilda Taube, f. Grabow 1852. Debuterade på Operan 1870, hovsångerska 1886, uppträdde på
Stora operan i Paris 1872, lämnade scenen 1886 inen medverkade än en gång vid sista
föreställningen i det gamla gustavianska operahuset i Stockholm den 30 november 1891. Tillhörde konung
Oscar II :s intima krets av musikvänner. Erhöll 1894 Litteris et artibus i briljanter, medlem av
Musikaliska akademien sedan 1895. Behärskade en sångteknik, som stod på höjden av vad man
på hennes tid kunde nå och som säkerligen få efter henne vunnit, den främsta stjärnan vid vår
Opera, tolkade med sin förnäma sångkonst och sin underbara stämma en mångfald roller. Död
den 29 maj.
Vilhelm Vessberg, f. 1863. Fil. dr 1890. Adjunkt vid Södra latinläroverket i Stockholm 1898,
lektor där 1906—28, föreståndare för Södermalms högre läroanstalt för flickor 1903—30.
Huvudredaktör för Pedagogisk tidskrift 1914—34, utgav flera vetenskapliga arbeten, bl. a. om riksdagen,
dess sammansättning och arbetsformer 1772—1809, samt »Skolminnen från gamla Södermalm»
o. s. v. Död den 30 maj.
Arthur Gerle, f. 1865. Idkade konststudier i Göteborg och utlandet, utövade sedan 1899 en
synnerligen produktiv bildhuggarverksamhet i Stockholm. Var Engelbrektskyrkans modellör under
dess byggnad, restaurerade flera äldre skulpturer för Stockholms stad, dekorerade landstingssalen
i Uppsala slott, målade altartavlor och madonnabilder, bland dem »Jungfru Maria» och »Ansgar,
Nordens apostel», prydde en del förnämliga byggnaders fasader med skulpturer, såsom gruppen
»Apollo tyglar Pegasus», restaurerade äldre konstverk, bl. a. i flera av landets slott. Död den
4 juni.
Nils Lundahl, f. 1858. Avlade folkskollärarexamen 1878, folkskollärare i Lund 1878—1912,
föreläsningskonsulent 1911—27, pedagogisk inspektör för sinnesslöanstalterna i riket 1915—27,
tillkallad sakkunnig vid olika utredningar i pedagogiska frågor, stadsfullmäktig i Lund 1893—1918,
ordförande i styrelsen för Malmöhus läns småskoleseminarium 1920—32. Startade 1894
tillsammans med professor Seved Ribbing sommarkurser och föreläsnlngsverksamhet i Lund.
Framstående läroboksförfattare och populärvetenskaplig föreläsare. Den förste innehavaren av
före-läsningskonsulentbefattningen i ecklesiastikdepartementet och utförde på denna post ett
synnerligen förtjänstfullt arbete. Fil. hedersdoktor i Lund 1927. En av banbrytarna i vårt moderna
folkbildningsarbete, föreståndare för vår första centralbyrå för föreläsningar i Lund 1898—1911. »Han
ägde en utomordentlig förening av varm tro på bildningsarbetet, klarsynthet, praktiskt sinne,
ekonomisk klokhet och förmåga av konciliant behandling av svåra frågor.» (Lektor Odal Ottelin.)
Död den 16 juni.
Martin Koch, f. 1882. Elev i allmänt läroverk 1892—99, måleriarbetare 1899—1903, elev vid
Konstakademien 1904—06, amanuens vid Templarordens centralbibliotek 1909—10, ordförande för
Sveriges templares ungdomsförbund 1910—11, journalist i Sverige och Frankrike 1916—26.
Debuterade som skönlitterär författare 1911 samt utgav sedermera en lång rad romaner, diktsamlingar
m. m. Den s. k. proletärromanens svenske skapare. »Uppkomsten av en ny social tid, den
organiserade, klassmedvetne arbetarens, gav sig till känna också inom litteraturen i konstnärligt full-
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
