Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa 1940 - Tysk invasion i Holland och Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa raider voro å ömse sidor föga betydande. Den 19/2 torpederades engelska
jagaren Daring. Vid slutet av februari månad kunde en viss avmattning i
u-båts-kriget spåras.
Med mars månads ingång företog England en uppseendeväckande åtgärd mot
Italien. Den export av tyska kol till sistnämnda land via Holland, som England,
trots de i november föregående år beslutade repressalieåtgärderna, tillåtit äga rum,
spärrades plötsligt. Åtgärden torde främst ha framkallats av att italienarna avböjt
en begäran från engelskt håll, att England som betalning för kolexporten till
Italien skulle erhålla Italiens tunga industris exportprodukter, vilka huvudsakligen
gingo till Tyskland. Spärren väckte indignation i Italien, som inlade en energisk
protest i London och varnade England för att skada förbindelserna mellan de båda
länderna. England började emellertid från spärrens ikraftträdande uppbringa
från Holland kommande italienska kolbåtar — inalles sexton — vilka dock efter
förhandlingar frigåvos, enär de lämnat inskeppningshamnen före spårrens
införande. Samtidigt lovade Italien att ej sända några flera kolbåtar till Holland. Denna
överenskommelse avslöts den 9/3.
Vad krigsläget under månaden beträffar karakteriserades det av samma relativa
overksamhet vid fronterna som tidigare, avbruten av flyg- och artilleridueller samt
patrullstrider. Inflygningarna över respektive fiendeländer fortsattes liksom
angreppen mot sjöfarten, ej minst den neutrala.
Under april blev läget ett annat — ej vid krigsskådeplatserna på den europeiska
kontinenten, där stiltje alltjämt rådde — utan genom det tyska överfallet på
Danmark och Norge, vars framgångsrika genomförande blev ett hårt slag för de
allierades prestige och förvärrade deras läge genom det omedelbara hot mot Brittiska
öarna som den tyska besittningen av flygbaserna i Danmark och Norge utgjorde.
Invasionen skildras i särskild artikel i årsboken.
Maj kom och därmed den snöpliga allierade reträtten från Norge, en reträtt, som
den 10/5 kostade Chamberlain premierministerposten. Samtidigt som
operationerna i Norge därmed kommo in i en stiltjeperiod — bortsett från striderna om
Narvik — började det ända sedan krigsutbrottet latent spända Medelhavsläget
antaga ett alltmer hotande utseende. Från Italiens sida hade ett oavbrutet nervkrig
förts i form av hotfulla orationer och panikskapande rykten. Många
konsultationer, som i Rom ägt rum mellan amerikanske ambassadören och
utrikesdepartementet och i Washington mellan italienske ambassadören och State Department,
visade Roosevelts oro för krigets utvidgning. Den 2/5 funno de allierade sig
föranlåtna att sända en fransk-engelsk eskader till Alexandria.
Medelhavet blev emellertid icke krigsskådeplats denna gång. Explosionen ägde
rum på helt annat håll. Redan under första veckan i maj voro mer eller mindre
bestämda rykten i svang om att tyskarna planerade en ny kupp, denna gång riktad
västerut, främst mot Belgien och Holland. Med anledning härav vidtog man i dessa
länder snabbt åtgärder för att förstärka beredskapen. Sålunda indrog Holland den
7/5 alla permissioner vid försvarsmakten, bröt telegraf- och telefonförbindelserna
med utlandet och spärrade vissa områden för sjöfart.
Tysk invasion i Holland och Belgien.
Den 10/5 tidigt på morgonen kom också anfallet, snabbt och in i minsta detalj
förberett — som vanligt, när det gäller den tyska krigsmakten. Tyska trupper
bröto in i Holland, Belgien och Luxemburg. Flygangrepp företogos samtidigt mot
flera städer i de anfallna länderna, såsom mot Bryssel och Amsterdam samt mot
en mängd flygbaser — även i Frankrike. Tyska fallskärmstrupper landade på
olika platser i Holland och Belgien, och tyska trupper gingo i gummibåtar över
Waalfloden. Tyskarna överskredo vidare Maas och besatte Maastricht samt längre
söderut Malmédy. Holländare och belgier bjödo kraftigt motstånd, och enbart i
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
