Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa 1940 - Tysk invasion i Holland och Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holland nedskötos första invasionsdagen ett hundratal tyska plan. På de anfallna
ländernas uppmaning skyndade de allierade till hjälp, ryckte omedelbart över
franska gränsen och nådde inom ett dygn kontakt med försvararna,
översvämningssystemet sattes i funktion i Holland för att försvåra fiendens framträngande.
Strax innan det tyska anfallet sattes igång, hade regeringarna i Haag och Bryssel
erhållit memoranda, vari tyska regeringen förklarade sig ha företagit invasionen
för att säkerställa Hollands ocli Belgiens neutralitet, enär England och Frankrike
inom den närmaste tiden ämnade angripa Tyskland över holländskt och belgiskt
territorium. Holland och Belgien anklagades vidare för att länge ha gynnat
Tysklands motståndare och främjat deras avsikter. De två ländernas neutralitet hade
endast varit ett yttre sken.
Trots det kraftiga motståndet fortsatte den tyska frammarschen. Motståndet vid
gränsen bröts hastigt nog, och redan den 11/5 hade tyskarna genom landsättande
av fallskärmstrupper överrumplat och intagit fästningen Liéges starkaste fort
Eben-Emael, som behärskade övergångarna över Maas och Albertkanalen vid och
väster om Maastricht. I Holland gingo tyska plan ned på Maas mitt i Rotterdam.
Strider pågingo utefter en 400 kilometer lång front från Mosel till Zuidersee,
åtföljda av historiens dittills största luftdrabbning. Den 13/5 genombrötos de starka
belgiska ställningarna vid Albertkanalen. Liégegördeln bjöd alltjämt motstånd,
men i Ardennerna pressade tyskarna sig fram. Hela provinsen Groningen i
Holland besattes, och förbindelse till lands uppnåddes med de i Rotterdam från luften
landsatta trupperna. Holland kunde därmed anses praktiskt taget inringat.
Drottning Wilhelmina och prins Bernhard med familj flydde till London.
Samma dag gav Mussolini order om kraftiga militära förstärkningar vid
italienska västkusten, i dalgångarna och alpdistrikten på gränsen mot Frankrike till
följd av stora franska artilleriförflyttningar på andra sidan gränsen. Hållningen
i Rom mot de allierade skärptes.
Den 14/5 kapitulerade Rotterdam efter ett häftigt bombardemang och sedan
stora tyska styrkor lyckats övergå Moerdijkbroarna. Landets hjärta låg därmed
öppet för fienden, och arméns huvudstyrka bakom de under vatten satta
områdena hotades omedelbart av ett tyskt anfall i ryggen. Under dylika omständigheter
och för att förhindra landets fullständiga förstörande beslöt holländske
överbefälhavaren kapitulera. I den isolerade holländska provinsen Zeeland, som omfattar
de utanför kusten liggande öarna, fortsattes dock striden, men kapitulation följde
även där 4 dygn senare. Holländska flottan, som ej berördes av kapitulationen,
hade till största delen lyckats undkomma till England. Holländska regeringen, som
ansåg, att Holland alltjämt befann sig i krigstillstånd med Tyskland, hade samma
dag flytt till London för att därifrån utöva sina funktioner i fråga om både Holland
och dess kolonialimperium. Det beräknades, att fjärdedelen av den holländska
armén, det vill säga 100 000 man, stupat under striderna. Till nederlaget ansågs här
liksom i Norge den s. k. femte kolonnen ha medverkat. Till tysk rikskommissarie
i Holland förordnades riksministern dr Seyss-Inquart.
I norra Belgien hade tyskarna nått Ligny, och en stor stridsvagnskolonn angrep
Namurställningen. Staden Liége togs den 14/5. Tyskarna ryckte vidare fram genom
södra Belgien vid Dinant och överskredo franska gränsen vid Givet och Sedan.
Häftiga strider stodo kring sistnämnda stad och Longwy. Den 15/5 övergicks Meuse
på bred front såväl mellan Namur och Givet som vid Sedan, tyskarna trängde på
flera ställen in i de franska ställningarna, och hårda närstrider rasade. I Belgien
började Bryssel evakueras, och i Holland intågade tyskarna i Haag.
Mot franska fronten förde tyskarna fram massor av stridsvagnar, kanoner och
flygplan, vilka sistnämnda angrepo de franska ställningarna med
störtbombfäll-ning och kulspruteeld. Frankrikes såsom ointaglig betraktade skyddsmur
Maginot-linjen genombröts i dess förlängning mot nordväst. Det tyska angreppet i Belgien
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
