Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det längsta följde han den moderatare
mensje-vikiska riktningen inom den ryska socialistiska
rörelsen och bekämpade under åratal i
landsflykt bolsjevikerna, men ställde sig efter
hemkomsten till Ryssland 1917 resolut på Lenins
sida. Opponerade sig dock mot de eftergifter
åt en äldre ekonomisk ordning, som Lenin
fann nödvändigt göra i Nya ekonomiska
Politiken, förkortat Nep, men satt säker, så länge
Lenin levde, och visade sig vara en storartad
agitator och organisatör, främst.som skapare av
röda armén. Efter Lenins död bar det etappvis
nedåt för Trotski, som slutligen definitivt fick
vika för den taktiskt begåvade och
målmedvetne Stalin. Bannlysning och exil blevo hans
lott. Från Sovjet tog han 1929 sin tillflykt till
Turkiet, fann sedan en tillfällig fristad i Norge
och hamnade slutligen i Mexico, där han
mördades av en bland sina egna politiska
tros-f ränder.
von Törne, P. O., finsk professor (* 1882 —
† 23/10). Född i Viborg, blev han fil. dr 1907
och professor i nordisk historia vid Åbo
akademi 1918. Dekanus för akademiens filosofiska
fakultet 1918—1927. Sedan 1919 president för
Åbo akademis studentkår. En mångsidig,
kunnig och plikttrogen historiker. Hans tyngst
vägande forskning, underbyggd med grundliga och
vidsträckta arkivstudier, som förde honom både
till Rom och det spanska Simancas, ägnades åt
den påvliga kurians medeltida förbindelser med
Norden och åt renässansens kontinentala
politik; som huvudverket framstår ännu hans på
franska utgivna stora arbete om
1500-talsgestal-ten don Juan d’Austria. Hans intresse ledde
honom sedermera till vitt skilda ämneskretsar.
Som grundare av Historisk Tidskrift för
Finland och dess ledare under åtskilliga prövande
år skapade han det nödvändiga centralorganet
för svenskspråkig historieforskning i sitt
hemland. Det internationella historikersamarbetet
omfattade han med övertygelsens värme och
liar också i dess annaler satt spår, som icke lätt
utplånas.
Vallgren, Ville, finsk professor (* 1855 — †
13/10). En av Nordens främsta konstnärer. Var
från 1875 under nära 40 år nästan oavbrutet
verksam i Paris och blev berömd genom en
miniatyrkonst av utsöktaste slag. Hans
anseende stod vid sekelskiftet på toppunkten, och
på Parisutställningen 1900 utställde han ett
60-tal arbeten och erövrade högsta utmärkelsen.
Efter återkomsten till hemlandet 1913 utförde
han skulpturer i terrakotta, danserskor och
bacchanter, och bevarade in i sena ålderdomen
en beundransvärd kraft i sitt skapande.
Tillhörde under parisåren samma krets som
Christian Eriksson och Carl Larsson. Bland
hans arbeten märkas den berömda
fontänen »Havis munda», en flicka, som
personifierar Helsingfors, och en porträttbyst av
Strindberg. I hans födelsestad Borgå finnes ett
Vallgrenmuseum. Stor gourmet, har Vallgren
även utgivit kulinariska arbeten.
Wetzer, Konni, finsk teaterman (* 1871 —
† 17/3). En av de mest verksamma och
bemärkta inom svensk teater i Finland, nedlade han
under en lång teaterbana ett synnerligen
fruktbringande arbete för svensk scenkonst. Gjorde
som ledare under 15 år för Svenska teatern i
Helsingfors liksom även andra svenska scener
i Finland en betydelsefull insats för svensk
kultur. Många framstående svenska
skådespelare fingo sin skolning hos Konni Wetzer. Han
var även regissör i Göteborg och ledde Ranftska
teatertruppen i landsorten.
352
Trotski. von Törne. Vallgren. Wetzer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
