Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lista, genast offentligt förklarade, att de ej ville ha något med honom att skaffa.
Efter förhandlingar mellan tyska myndigheter och en del ledande personer i Oslo,
främst högsta domstolens president, — konung och regering hade flytt till Elverum
— såg sig Quisling tvungen avgå för att i stället syssla med
demobiliseringsange-lägenheter. Med konungens och regeringen Nygaardsvolds medgivande bildades
den 15/4 »som en nödåtgärd» ett regeringsutskott under presidium av fylkesman
J. E. Christensen, vilket skulle omhänderha förvaltningen i det ockuperade
området för att upprätthålla ordning och hindra kaos. Bland dess ledamöter märktes
höjesterets president Poul Berg. Det betonades emellertid från den lagliga norska
regeringens sida, att regeringsutskottet eller, som det också benämndes,
administrationsrådet icke representerade norsk folkvilja och icke hade rättsgrundval i någon
norsk lag, då det måste handla efter anvisning av inkräktaren. Konungen avvisade
också i det följande alla genom administrationsrådet framförda tyska
förhandlingstrevare under hänvisning till att ockupationstruppernas avlägsnande vore
enda förhandlingsgrundvalen. Konungen sökte också, så länge motståndet pågick,
att genom manande radioupprop från sin hemliga tillflyktsort i Nordnorge stärka
moralen och krigarandan hos sitt kämpande folk. Han liksom regeringen
stannade också kvar i landet till kapitulationen den 7/6, då de på ett brittiskt
krigsfartyg överfördes till England, där de fortfarande bestodo såsom Norges lagliga
monark och regering i exilen, och varifrån konungen alltjämt utsände
radiobudskap till norska folket.
I början på juli riktades efter tysk påtryckning från stortingspresidiets sida en
vädjan till konung Haakon att abdikera för att man skulle kunna få till stånd något
slags uppgörelse med Tyskland, men han vägrade, enär den nya ordningen i Norge
vore författningsstridig. Presidiets framställning innebar även, att regeringen
Ny-gaardsvold skulle avlägsnas och ett riksråd med stora befogenheter tillsättas samt
förestå styrelsen intill ett blivande fredsslut. Emellertid motsatte sig även en stark
norsk opinion konungens abdikation, och regeringsfrågan förblev, trots ett försök
från Quislings sida att fiska i grumligt vatten, olöst under ytterligare ett par
månader. Inför den ohållbara situationen började emellertid de ledande fyra
norska partierna — högern, Norges bondelag, venstre och arbetarpartiet —
förhandlingar om avblåsning av alla inbördes partistrider och enades i början
på september om politisk samling till landets och befolkningens bästa med
front mot Quislings »Nasjonal samling». Förhandlingar fördes därefter mellan
representanter för de norska partierna och den tyske rikskommissarien Joseph
Terboven, vilka den 24/9 ledde till preliminär enighet om tillsättande av ett
riksråd, vari dock »Nasjonal samling» skulle vara väl representerat. Den redogörelse,
som Terboven följande dag lämnade för de åtgärder han i kraft av sina
bemyndi-ganden från Berlin vidtagit, torde dock ha kommit som ett dunderslag för den
norska allmänheten. Norska kungahuset och regeringen förklarades avsatta, och
s. k. kommissariska statsråd hade utsetts. De gamla politiska partierna upplöstes,
och nya fingo icke bildas. Endast »Nasjonal samling» under Quislings ledning var
tillåtet, och åt denna organisation skulle den politiska ledningen av landet
överlåtas.
De utsedda kommissariska riksråden voro: för handel, hantverk, industri och
fiske handelsrådet S. Halvorsen-Johannessen, för sjöfarten kapten K. Irgens, för
kyrka och skola professor R. Skancke, för inrikes angelägenheter direktör W.
Hagelin, för socialärenden professor B. Meidell, för försörjningsfrågor direktör
Ö. Ravner, för polisärenden polischefen J. Lie, för justitieärenden statsadvokaten
S. Rissnæs, för jordbruksärenden veterinär Th. J. Fretheim, för finansärenden
bankdirektör E. Sandberg, för fysisk fostran godsägare A. Stäng, för offentliga
arbeten arkitekt T. Hustad samt för folkupplysning och kulturfrågor direktör
Gudbrand Lunde.
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
