Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1941. Av professor Torsten Thunberg - Status epidemicus - Moderna vapen mot blodpropp. Heparin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annus Medicus 1941.
Av professor TORSTEN THUNBERG.
Status epidemicus.
Vi börja som vanligt denna översikt med några sifferuppgifter rörande de
viktigaste epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land, varvid vi dock måste
utesluta uppgifterna för sista kvartalet 1941, emedan det härför erforderliga
siffermaterialet ej varit tillgängligt. För jämförelses skull medtagas dels värdena för
åren 1936 till 1940, dels motsvarande siffror för år 1931 i och för belysande av
utvecklingen under en något längre tidsperiod.
Vi—"Vi
1931 1936 1937 1938 1939 1940 1941
Smittkoppor .............................. — — — — — — :—
Difteri ....................................... 2 558 783 279 107 188 290 103
Scharlakansfeber ........................ 5 893 7 538 17 601 26 113 40 789 24 550 8 643
Tyfus och paratyfus ..................... 378 487 550 447 498 466 455
Epidemisk hjärnhinneinflammation 59 59 47 53 31 29 85
Barnförlamning ........................ 107 3 039 1 944 1 450 607 441 390
Sömnsjuka ................................. 71 52 27 31 23 19 12
Rödsot ....................................... 624 487 333 522 279 171 394
Siffrorna i tabellen härovan visa en tydlig tillbakagång med hänsyn till
scharlakansfeber^ även om man tar hänsyn till sista kvartalets sjukdomsfall. Sjukdomens
i fråga kulmen inföll uppenbarligen 1939, med över 40 000 fall. Difterifrekvensen
är alltjämt förvånande låg, något hundratal fall.
Medan anmälningsplikt i vårt land länge förelåg endast med hänsyn till de
epidemiska sjukdomarna, gäller från och med år 1940 sådan plikt även för tuberkulos
enligt den då ikraftträdande tuberkulosförordningen. Varje läkare är alltså
skyldig att anmäla varje nyupptäckt fall av tuberkulos av vad art det vara må.
Anmälan skall insändas till vederbörande distriktsdispensär, där ett register skall föras
över alla dit anmälda personer, behäftade med tuberkulos och bosatta inom
dispen-särens verksamhetsområde. I dessa register skall anteckning ske även rörande
dödsfall, tillfrisknande och flyttning. Tillsammantagna skänka registren en ganska
tillförlitlig uppgift om tuberkulosfrekvensen inom landet. Redan vid årets utgång
var, tack vare dem, antalet fall för hela år 1940 tillgängligt. Det ligger något över
64 000 och är ungefär fjorton gånger så högt som dödstalet för sjukdomen i fråga.
Medan tuberkulosen länge intog den dominerande ställningen som dödsorsak bland
samtliga sjukdomar, så är detta icke längre fallet. I det avseendet överträffas den
numera av kräftsjukdomar, ålderdomssjukdomar, hjärnblödningar. Men bland
infektionssjukdomarna förblir tuberkulosen alltjämt nummer 1 som dödsorsak. Den
vållar c :a 60 % av dessa sjukdomars sammanlagda dödlighet.
Moderna vapen mot blodpropp.
Heparin.
Hur ofta händer det ej på våra sjukhus, att resultatet av en lyckad operation
plötsligt äventyras genom uppkomsten av en blodpropp, alltså genom att blodet
levrat sig i ett kärlområde och där hindrat cirkulationen. Kanske lossnade delar
av blodproppen sedan kastats ut i cirkulationen och där fastnat i och täppt till
ytterligare något kärl samt avstängt blodtillförseln till organ av livsviktig
betydelse. I bästa fall stannar det vid att sjukdomsförloppet dras ut på längden. Men
ej sällan blir döden följden. »Operationen lyckades, men patienten dog.»
’115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
