Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktorspromotioner 1941 - Ekonomisk översikt 1941. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J.; Sillén, L. G.; Ödman, O. (ingen
promotion).
Humanistiska fakulteten: Behmer, E.
G.; Holmqvist, W. E.; Granlund, J. E. L.
(utnämnda 1940); Bohrn, E.; Munthe, A.;
Ollén, G.; Sjöstrand, J. (ingen
promotion).
Göteborgs högskola:
Promotor: prof. Hj. Lindroth. —
Promovendi: Andræ, D.; Dalén, L.;
Eriksson, S.; Fridholm, R.; Gullberg, H.;
Hannerberg, D.; Nial, T.; Nordenfalk, C.;
Sjöholm, S.; Skottsberg, Brita;
Strömberg, R.; Wennerberg, K.
Ekonomisk översikt 1941.
Sverige.
Av bankkamrer K. WELIN-BERGER.
Det alltmer intensifierade stormaktskriget fortsatte under 1941 att sakta men
obevekligt utöva ett hämmande inflytande på det svenska näringslivet.
Varuutbytet med utlandet, som redan under 1939 starkt minskats, fick endast en
ofullständig kompensation i ökad tillverkning och omsättning inom landet. Nedgången
i lagren fortsatte, både för industri- och handelsföretag, även om lejdbåtar då och
då kunde uppehålla en värdefull förbindelse med vissa transatlantiska marknader.
Den industriella produktionen höll sig dock oväntat väl och vek endast mycket
långsamt tillbaka. Mot ett genomsnitt för 1940 av 113 nådde generalindex för de
elva första månaderna under 1940 ett medeltal av 103, utvisande en nedgång om
endast 9 % och låg hela året med undantag för juli och augusti några enheter över
1935 års nivå. Hårdast drabbades textilindustrien, som av brist på råvaror måste
begränsa stora delar av sina tillverkningar, men även livsmedelsindustrien
kämpade med stora svårigheter av samma art. Däremot låg produktionen inom
maskinindustrien väl uppe liksom inom järn- och stålindustrien. På grund av den alltjämt
starkt begränsade stenkolsimporten kom bränsleförsörjningen att medföra en
ytterligare förskjutning inom trävaruindustrien, i det att den tillgängliga
arbetskraften i första hand inriktades på avverkning av bränsle och kolved, medan
minskning inträdde i fångsten av timmer och massaved. Då årsbehovet av bränsle
och kolved beräknats uppgå till mellan 35 och 40 mill. kubikmeter, vilket t. o. m.
överstiger den årliga återväxten, tillkom ett transportproblem av väldig
omfattning. Godstrafiken på järnvägarna influerades starkt härav. Detta återspeglades
även i statistiken för statsjärnvägarnas transporter, vilka — frånräknat de
lappländska malmfrakterna — uppgingo till i genomsnitt 1 470 000 ton per månad
mellan januari och oktober mot 1 231 300 ton i medeltal för samma tid 1940,
motsvarande en fraktökning om 22 procent.
Att mera exakt bedöma arbetsmarknaden under 1941 har ställt sig svårt på grund
av inkallelserna till den militära beredskapstjänsten, vilka dock icke varit fullt så
omfattande som året förut men i stort sett tedde sig förhållandevis stabila.
Socialstyrelsens index för arbetstillgången inom viktigare industrigrupper hade
för hela sista kvartalet 1940 angivits med siffran 3,35 (3 anger »medelgod» och 4
»god» arbetstillgång) men sjönk under januari och februari 1941 till 3,21, varefter
den under mindre svängningar steg ända till september, då den angavs med 3,45.
Den sjönk visserligen obetydligt under följande två månader men angav för hela
året sett en rätt tillfredsställande arbetstillgång. Den offentliga
arbetsförmedlingens uppgifter om antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser, som i januari
angavs med 249, sjönk oavbrutet ända fram t. o. m. september, då det utgjorde 130,
men steg sedan något och var i november 176 mot 227 ett år tidigare. Till stor del
’150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
